Missionssällskapets vägval väcker frågor

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Andreas Andersson

Då före detta missionsdirektor Henrik Smedjebacka avslutade sitt tal vid Finska Missionssällskapet (FMS) 150-års svenska jubileumsfest i Tammerfors fick han utdragna stående ovationer. Men också kritiska röster höjdes. Orsaken till reaktionerna var att Smedjebacka inte endast rosade utvecklingen inom FMS. Han undrade också om sällskapet verkligen är på rätt väg.
 

Var finns missionen?

Smedjebacka tog bland annat förslaget till nya stadgarna som exempel på att vägvalet till alla delar kanske inte är riktigt.
– I paragraf två, som anger vad missionssällskapet syftar till, har det i 150 år stått, att Kristi evangelium ska föras till icke-kristna. Formuleringarna har något varierat men uppgiften har varit klar, underströk Smedjebacka. 
I de nya stagarna har ordet ”icke-kristna” försvunnit. Inte heller ordet ”missionär” finns kvar. 
– I ställer för den gamla uppgiften att sända ut missionärer läser vi nu under rubriken ”Verksamhet utomlands” att Sällskapet ska ”anvisa arbetstagare till samarbetspartnernas arbetsgemenskap och stödja internationellt arbetstagarutbyte.” 
Missionsdirektorn kallas i de nya stadgarna ”verksamhetsledare”. Han sköter om sällskapets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens direktiv och bestämmelser.
– Är det så att missionssällskapet nu valt en ny väg som lägger tyngdpunkten på mellan-kyrkligt samarbete, på kompanjonskap, på utvecklingssamarbete och så vidare, undrade Smedjebacka.
 

4,5 miljarder
icke-kristna

Utan att ge avkall på sitt ansvar för de lidande och hjälpbehövande kunde sällskapet, i enlighet med sin ursprungliga uppgift, också i dag ha sett som sin ofrånkomliga specialuppgift och sitt huvudintresse att nå ut med evangeliet till de enorma skarorna av icke-kristna. 
– Då FMS grundades var de icke-kristnas antal
1 miljard. Då FMS firade sitt 100-årsjubileum uppgick de till två miljarder. I dag är de över 4,5 miljarder, eller 4,5 gånger fler än då sällskapet grundades. 
Så länge de icke-kristnas antal ständigt ökar kan hela evangelisationsuppgiften inte delegeras till andra. 
– Det kan inte vara rätt att lägga huvudansvaret för denna enorma uppgift på den fattiga världens kyrkor, eller på små unga kyrkor, som många missioner i den rika västvärlden nu gör, sade Smedjebacka.
Strax innan Smedjebacka höll sitt anförande hade förslaget till nya stadgar godkänts första gången av årsmötet. De ska ytterligare godkännas en gång innan de träder i kraft. En andra behandling är inprickad i november.
I samband med behandlingen av stadgarna framfördes också likanande kritik som Smedjebacka senare gjorde sig till tolk för. Kritiken tillbakavisades av sällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala och missionsdirektor Seppo Rissanen. Bägge underströk att allt det som sällskapet gör är mission, men att verksamheten måste ta sig nya former och i allt högre grad ske i samarbete med och respekt för de kyrkor och parter man samarbetar med.

Stig Kankkonen



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32