Ros och ris för samma sak

Ledare. Det ortodoxa biskopsmötets beslut att inte låta EU-parlamentskandidat Mitro Repo verka som präst eller bedriva valkampanj i prästerlig skrud har som väntat lett till en rad intressanta kommentarer. 4.6.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Aamulehtis ledarskribent har applåderat beslutet och kallat det rakryggat.  Åbo Underrättelsers ledarskribent har för sin kallat beslutet ett uttryck för ”den ortodoxa kyrkans antika syn på vad en präst får och inte får”.
 
Även om ledarskribenterna är totalt oense om den ortodoxa kyrkans handlade i det aktuella fallet har de en gemensam nämnare: fallet Mitro Repo används för att risa evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Aamulehti anser att evangelisk-lutherska kyrkan i allt för hög grad ägnar sig åt samhälleliga frågor som till exempel fattigdom, miljö, invandring och liknande. I så hög grad att dess egentliga grunduppgift hotas bli överskuggad. Detta i motsats till ortodoxa kyrkan som koncentrerar sig på den eviga gudomliga sanningen.
Åbo Underrättelser menar för sin del att båda kyrkorna av andliga skäl har svårt att anpassa sig till förändrade tider. 
Vad är det alltså egentligen fråga om?
 
I den ortodoxa teologin och traditionen ses det som omöjligt att tjäna Gud och världen åtminstone som präst och aktiv politiker.
I den lutherska teologin ses det borgerliga livet med sina strukturer som en del av Guds verk. I den meningen kan man säga att också samhällsaktivitet är en form av gudstjänst.
I Augsburgska bekännelsen sägs att ”det är de kristna tillåtet att bekläda överhetsämbeten” och att de rent av fördöms ”som icke anse den kristliga fullkomligheten bestå i gudsfruktan och tro, utan i övergivandet av de borgerliga uppgifterna”.
 
Utgående från Aamulehtis resonemang blir en intressant fråga därför hur det kan komma sig att den ortodoxa kyrkan får applåder då den håller fast vid sin teologi och tradition medan den evangelisk-lutherska kyrkan utdöms då den håller fast vid sin?
Ett svar kan vara att ledarskribenten helt enkelt inte känner till de teologiska skillnaderna och olika traditionerna. Ett annat svar kan vara att det rent intuitivt känns mera trovärdigt om man drar en klar gräns mellan ”världen” och ”kyrkan”, mellan det världsliga och det andliga.
En tredje kan vara att det mesta den evangelisk-lutherska kyrkan gör ses med kritiska ögon.
 
Oberoende av vad förklaringen kan tänkas vara känns det orättvist att en kyrka hyllas och en annan kritiseras för samma sak: försvar av sin teologi och sin tradition.
Då känns det i och för sig rättvisare att bägge orättvist kritiseras för samma sak: att de inte anpassar sig till ”förändrade tider”. Den kritiken är orättvis av den enkla anledningen att ingendera kyrkan har till uppgift att navigera efter de kartor som hela tiden skrivs om av ”tiden”.
Åtminstone inte om de vill vara kyrkans Herre trogna. Då är deras centrala uppgift oberoende av förändrade tider att på olika sätt och med olika metoder predika Guds nåd och frälsningen i Jesus Kristus. 
 
Aamulehtis kritik av evangelisk-lutherska kyrkan håller alltså kanske inte för en närmare granskning, men det innebär inte att den helt skulle ha missat målet. Kritiken att de samhälleliga aspekterna överbetonas så att kyrkans grunduppgift fördunklas måste tas på allvar. Om det verkligen allmänt känns så är något allvarligt på tok. 
Men kritiken får inte leda till att vi blundar för vårt ansvar för de ekonomiska och sociala behov som vi som kristna är kallade att ta ansvar för. Vi ska besöka dem som är i fängelse, vi ska ge bröd åt den som är hungrig och kläder åt den som är naken.
 
Men vi får inte glömma eller förtiga att grunden för att vi gör detta är att Gud älskar oss. 

Stig Kankkonen



val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58