Vänner kämpar för ung flykting i Vasa

Samhälle. Kyrklig fristad i Vasa åt sjuttonåriga Yosuf Bile från Somalia.  28.5.2009 kl. 00:00

Missionsförsamlingarna i Vasa och Kvevlax har tillsammans med Vasa svenska församling sedan början av maj månad gett Yosuf Bile från Somalia en kyrklig fristad. Han bor ensam i ett rum i en kyrka i Vasa. Vänner ser till honom dagligen, men det är som om tiden har stannat. Bile är rädd. 

– En kyrklig fristad ger inte något juridiskt skydd, säger kaplan Gunnar Särs. Men vi hoppas att det har en betydelse att det skapas en opinion så att myndigheterna låter honom stanna.

Yosuf Bile själv berättar att han var fjorton år då han med två jämnåriga vänner beslöt att ge sig iväg från krigets Somalia för att skaffa sig en utbildning i Europa. En av kamraterna dog i öknen, den andra miste han kontakten med redan i Afrika. Efter två år som flykting på Malta kom han i somras tack vare stöd och flygbiljett av somaliska kontakter till Oravais. Han ansökte genast om asyl, på den har han fått avslag. Våra myndigheter har kontaktat Malta som gett klartecken till att han får återvända. Nu lever sjuttonåringen i rädsla för att sändas tillbaka till Malta, åren där var skräckfyllda.

– Jag har redan berättat allt, det finns nedskrivet, säger han plågat.

 

Medvetslös vid asylansökan

Varför kyrklig fristad för just Bile?

– Bile har fått avslag på sin asylansökan här eftersom han redan har asyl på Malta, säger Gunnar Särs. Men som flykting på Malta har han ingen framtid. Dessutom har han inte ansökt om asyl där. Han var medvetslös då maltesisk sjöbevakning fann honom i en flyktingbåt som fått motorstopp på sin färd mot Europa. Man tog fingeravtryck på den medvetslösa pojken och det räknades som asylansökan. Själv ville han inte ha asyl där.

– Vi menar inte att våra myndigheter har begått något fel men vi vädjar för att han ska få stanna. Han är så ung, han har varit med om så svåra saker. Hans historia är betydligt gravare än vi kan ta upp i pressen. Han har under året i Finland ivrigt studerat finska, han vill lära sig ett yrke. Men i dagsläget är han i behov av psykologhjälp.

 

Läs mer i Kyrkpressen, nr 22/09

 


 

Kerstin Haldin-Rönn



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37