"De sexuella minoriteterna kommer att få sina rättigheter i kyrkan"

Samhälle. De sexuella minoriteterna bör få hemortsrätt och medlemsförmåner i vår kyrka och vårt samhälle som alla andra människor. Detta slutresultat är säkert och jag hoppas att det skall ske så snart som möjligt, sade biskopen i Kuopio Wille Riekkinen på ett teologiskt regnbågsseminarium i Helsingfors på fredagen. 23.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Nästan 100 företrädare för kristna sexuella minoriteter och könsminoriteter (hbt) i 18 länder i Europa samlades på torsdagen i Järvenpää. Temat för konferensen är Mod att följa kärlekens lag.


Seminariet ingår i programmet för de kristna sexuella minoriteternas och könsminoriteternas Europaforum, som denna vecka pågår i Järvenpää. Efter seminariet överräckte Mikko Kivinen från föreningen Ranneliike en plakett till biskop Riekkinen som synligt bevis på hans utnämning till ambassadör i arbetet mot homofobi.

De sexuella minoriteternas angelägenheter måste fås i ordning såväl för de mänskliga rättigheternas som för evangeliet och kärlekens skull, betonade Riekkinen. Frågan gäller inte bara minoriteten utan hela människosynen och alla människors sexualitet.

Det beror på tidshistoriska skäl att det i Bibeln inte ett enda positivt ställningstagande till homosexualiteten, konstaterade Riekkinen. Bibelns tolkningshistoria befriar os att bedöma frågan utgående från förnuftet, samvetet och etiken i samhället och då räcker inte en direkt hänvisning till en text i Bibeln som argument.

Homosexualiteten utmanar kyrkans kärlek

Homosexualitet och sexuell inriktning utmanar inte kyrkans tro men de utmanar kyrkans tolkning av kärleken. De utmanar kyrkan att predika och leva kärlek tillämpad på vår tids villkor. Det sade docent Vesa Hirvonen vid seminariet.

Uppfattningar om sexuell inriktning och normer i anslutning till den hör inte till den oföränderliga tron eller evangeliet, framhöll Hirvonen. Kunskapen om människan, sexualiteten, mänskliga egenskaper och andra antropologiska frågor har ändrats och ändras med tiden. Därför är det klart att frågor av detta slag hör till de läror som kan förändras, området för lag, kärlek och etik.

Befrielseteologi för homosexuella

Kristen befrielseteologi utmanar kyrkorna att lyssna på de homosexuella och deras livshistorier och låta dem ta del i det kyrkliga beslutsfattandet, framhöll fil.dr Kerstin Söderblom från Götheuniversitetet i Frankfurt.

De makthavande har använt sin auktoritet till att definiera minoriteter som obetydliga, syndiga sjuka och/eller farliga, konstaterade Söderblom. I regel har majoriteten trott och följt de makthavande. Det har lett till fördomar, våld och förföljelser av minoriteter som främlingar och svarta, ofta tvivelaktigt motiverat med bibelcitat.

Söderblom uttryckte sin oro för de sexuella minoriteternas situation inom ortodoxa kyrkor i östeuropeiska länder. Från dessa länder har talrika rapporter om diskriminering, hätskt tal och hatbrott mot homosexuella inrapporterats. Våldsgärningar mot homosexuella har ofta legitimerats och understötts av ledare och präster inom ortodoxa kyrkor i Östeuropa, noterade Söderblom.

Alla ortodoxa har inte samma syn på homosexualiteten

Alla ortodoxa är överens om att en egenskap som en människa inte har valt av egen vilja inte kan vara synd för henne, framhöll fader Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. En homosexuell människa är lika värd som andra och välkommen att tjäna kyrkan om hon så vill.

Däremot råder det inte enighet om huruvida man kan leva ut sin homosexuella identitet, till exempel i ett troget parförhållanden, betonade Huttunen. De flesta anser det omöjligt att ett sådant förhållande kunde få något slags välsignelse av kyrkan, medan några närmar sig katolska moralteologers uppfattning om handlingar som ”inte är allmänt acceptabla men möjliga i enskilda fall”.

Diskussionen om frågor i anslutning till homosexualiteten håller på att börja i de ortodoxa kyrkorna, konstaterade Huttunen. I Västeuropa och trakterna kring östra Medelhavet talar man öppnare om olika dimensionera av frågan än i Nordamerika eller de traditionella kulturerna i Östeuropa och Afrika.

Ulf Särs / KP



SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00