Bön för klimat och barn

Kyrka. Nästa år ordnas två ekumeniska böndagar.  Republikens president Tarja Halonen har undertecknat de två böndagsplakaten. 13.12.2008 kl. 00:00

Temana för plakaten är klimatförändringen och barnens rättigheter.

Den första böndagen infaller under den ekumeniska böneveckan och den andra under ekumeniska ansvarsveckan. Man rekommenderar att böndagsplakatet läses upp i gudstjänsten eller vid något annat församlingsevenemang på första böndagen den 18 januari. Finlands ekumeniska råd skickar böndagsplakatet till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar.



Plakat om två ekumeniska böndagar år 2009

För finländare är naturen – skogar och sjöar, havet eller fjällvärlden – ett påtagligt bevis för kontakten med livgivaren. I den kristna trons kärna finns tron på Gud som skaparen. Skapelsen är ett konkret uttryck för Guds utgivande kärlek.

Var och en är skapad att finnas till för andra skapade varelser. I bibelns skapelseberättelse får människan i uppgift att bruka och vårda den goda och vackra skapelsen (1 Mos. 2:15).

Syndafallet berättar om hur människans själviskhet blev ett hinder för lydnad och ödmjukhet. Kontakten till skaparen bröts och människans relation till andra skapade varelser stördes. Människans behov att tacka för skapelsens gåvor och be för andra skapade varelser försvann. Den som skulle vårda och skydda blev exploatör och utnyttjare.

Atmosfären är ett villkor för liv på jorden. Klimatförändringen påverkar hela mänskligheten. Dess mångfaldiga följdverkningar ökar ojämlikheten och blir en tyngre börda att bära för de fattiga än för de rika. Klimatförändringen är ett faktum idag och ett hot mot våra barns framtid.

Förstörelsen av skapelsen tar sig också uttryck i orättvisor och våld mot andra människor. Enligt Nya testamentet våndas skapelsen tillsammans med människorna i väntan på sin befrielse (Rom 8:22-23). När vi glömmer och förnekar följderna av människans handlingar begår vi en synd. I första hand tvingas våra barn bära konsekvenserna av detta.

Tron på befriaren gör de kristna till ett folk med nytt hopp. Frälsning från undergång och dödens välde gäller hela mänskligheten och hela skapelsen, allt liv. Människan kan förnya sin kontakt till skapelsen och på nytt se andra skapade varelser som sina bröder och systrar. Hon kan återgå till sin uppgift att bruka och vårda jorden och så bli Guds medarbetare (Gal. 5:13).

Det är kyrkornas och enskilda kristnas uppgift att lyfta fram hoppet. Därför är arbetet att bevara balansen i naturen en del av en kristens andliga liv. Daglig strävan och en enkel livsstil hör till kristendomens och många andra religiösa traditioner. De lär oss förnöjsamhet och respekt gentemot Guds gåvor.

Kampen mot klimatförändringen är en investering för framtiden. Den förutsätter förändrade attityder och vanor och kallar oss att oförtrutet fortsätta arbeta. Kyrkorna deltar i detta arbete förankrade i de kristna grundvärdena.

Dagens barn får uppleva följderna av våra handlingar och frukterna av attitydförändringar som gjorts för deras skull. Barn har rätt att förvänta sig förändring. Detta hänvisar också Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter till, vars 20-årsjubileum vi firar 2009. Barnkonventionen är det människorättsdokument som godkänts av flest länder i världen.

Enligt avtalet har barn rätt att växa och bli sig själva tillsammans med trygga vuxna. Barn har rätt till mat, omsorg och skydd. Barn har rätt till sin egen kultur och religiösa tradition i byggandet av en egen identitet och världsbild.

Alla barn är lika mycket värda. Naturkatastrofer, följderna av klimatförändringen och andra ekokatastrofer, krig, ockupation, flyktingskap och hopplös fattigdom drabbas barnen allra mest.

Jesus lyfter fram barnet som förebild åt de vuxna (Luk.18:15-17). Barnet är en förebild i tro, hopp, tillit och förnyelse. Genom arbetet för barnets rättigheter bygger vi en bättre framtid för hela världen.

Helsingfors den 4 december 2008
Republikens president
Tarja Halonen

KT/CM



Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00