Pengarna eller livet

Ledare. Avsikten med så kallade upphandlingsavtal är att få optimal valuta för pengarna, alltså bästa tänkbara produkt till bästa tänkbara pris. I praktiken är det frågan om att till lägsta pris få den service eller de varor beställaren vill ha. Beställaren konkurrensutsätter med andra ord leverantörerna. 11.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I upphandlingskontraktet anges de villkor man kommit överens om, bland annat vad köparen har för kvalitets- och leveranskrav beträffande det som kontraktet gäller.

Formellt är det alltså så att den som beställer något avgör vilka kvalitetskrav som gäller. Men kvaliteten är endast ett av i allmänhet ganska många element som måste tas med i den slutliga bedömningen av vilket upphandlingsavtal som är det förmånligaste. Därför gäller det också att besluta om vilken tyngd just kvaliteten har då avtalen ställs mot varandra.
Dessutom är detta med kvalitet ibland mycket komplicerat. Inte minst då det gäller service består kvaliteten av en rad faktorer som för sig kan bedömas olika.

Även om allt detta är viktigt visar några händelser de senaste veckorna att det finns en mycket djupare dimension i konkurrensutsättnings- och upphandlingssystemet. En dimension som kan sammanfattas i den traditionella fråga rånaren ställer sitt offer: pengarna eller livet.
De händelser som här avses är tragedin med ett gammalt par som särades åt av byråkrater då de institutionaliserades, nyheten om att Bertahemmets invånare måste flytta som en följd av att hemmet inte hängde med i konkurrensen och hotet mot omtyckta, välfungerande daghem i Esbo som inte heller de klarade sig i konkurrensen.

I dessa fall – och säkert många, många andra – handlar det ytterst om hur beslutsfattarna bedömer förhållandet mellan pengarna och livet. Naturligtvis inte bokstavligt så att någon hotas till livet, men väl så att livskvaliteten väsentligt och kanske till och med avgörande kan försämras för dem som berörs.

Förenklat sagt är frågan om ekonomin och regler för ekonomiskt relaterade beslut ska vara det viktigaste eller om människan och hennes välbefinnande är utgångspunkten och målet för våra val.
De nämnda exemplen visar vad det i praktiken är frågan om.

Att skilja åt äkta makar som i decennier delat vardag och helg, sorg och glädje, framgång och motgång bara för att de som ett gammalt par med hälsoproblem inte passar in i systemet är inte att sätta människan i centrum.
Att tvinga åldringar som mår bra och trivs att byta miljö bara för att det som varit och är deras hem inte fyller byråkraternas krav till alla delar är det inte heller.

Självfallet är ekonomisk realism och sunt fögderi en grundförutsättning för att vi ska kunna slå vakt om välfärdssamhället.
Den allmänna utvecklingen gör det emellertid berättigat att fråga om vi i vår strävan att vara realister och goda förvaltare i praktiken håller på att montera ner den genuina välfärd som ger människor värdighet och trygghet i livets alla skeden.
Så går det nämligen om pengarna blir viktigare än livet.

Då människor lider och far illa därför att systemet kräver eller förutsätter vissa saker, som till exempel konkurrensutsättning och upphandling, är det inte människorna som bör ses över utan systemet.
Då enskilda människor av kött och blod lider och far illa därför att de förvandlas till anonyma siffror, statistik och ekonomiskt relaterade enheter hjälper det inte att skylla på statistiken eller hänvisa till att det allmänt taget går bra.
Det gäller inte endast alla samhällssektorer och alla åldersgrupper.

Då människor far illa måste vi fråga oss vad det beror på, våga erkänna våra misstag och rätta till dem.
Det gäller inte minst våra grundläggande prioriteringar.

Stig Kankkonen



Mest läst

    jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

    vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

    Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

    kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

    samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

    äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

    Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

    diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

    coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

    romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

    döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

    hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

    Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

    mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

    Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

    ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

    podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

    VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

    HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

    Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

    Mest läst