Från ord till handling

Ledare.

I Metodistkyrkans tidskrift nya Budbäraren (nr 8) kommenterar Håkan Wiik under rubriken ”Framtidens melodi” situationen för kristna tidningar, speciellt de små frikyrkliga tidningarna och tidskrifterna.

16.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Wiik skriver bland annat:

”För de frikyrkliga tidningarna är litenheten det allt överskuggande fenomenet. Därför skulle samarbete löna sig. Det skulle också garantera mångfalden i vår del av det svenska språkområdet. Problemet är de olika kulturerna inom samfunden samt de olika betoningarna i den kristna tron.”

I samma ledare informerar Wiik sina läsare om att det från Kyrkpressens sida ”förekommit trevare även till det frikyrkliga fältet om samarbete”.
Wiik avvisar inte direkt trevarna, men ”här är förhållandet till den lutherska kyrkan problematiskt med sin dominerande ställning”. Och Wiik fortsätter: ”Hur de juridiskt självständiga samfunden skall kunna bevara sin särart i denna kontext är svårt att se”.

Ett försök till sammanfattning av Wiiks resonemang kunde se ut till exempel så här:
De olika kulturerna och religiösa profilerna gör det svårt för frikyrkorna att samarbeta med varandra. Samarbetet med Kyrkpressens är problematiskt med tanke på tidningens förankring i den dominerande folkkyrkan.
Sammantaget är det alltså så att de små inte kan samarbeta och tillsammans kan de inte samarbeta med en stor. Allt därför att samarbete misstänks hota det som kallas samfundens särart.
Risken är att den enda särart som snart är kvar är litenheten med allt vad det innebär i detta sammanhang, men den är väl knappast någon mån att slå vakt om?

Kan man inte bryta denna resonemangsmodell är det tämligen omöjligt att se framtidens melodi i dur för de kristna tidningarna och tidskrifterna. Sannolikare är att vi får uppleva hur de glada segersångerna mattas av och blir nynnande och i bästa fall ett eko av tider som varit.
Att alternativet till den utvecklingen inte är att de små kristna tidningarna går mot större upplagor och bättre ekonomi torde alla vara överens om. Samma gäller för övrigt också stora kristna tidningar.
Åtminstone har ingen gjort sig tolk för en så (över)optimistisk framtidstro.

Det enda realistiska alternativet för överlevnad är följaktligen samarbete och ett så omfattande samarbete som möjligt. Även om det är så, är det lätt att förstå den oro som finns för att det samfundsspecifika ska försvinna om samfundets språkrör blir en del av ett större sammanhang.
Med tanke på hur verkligheten ser ut borde oron mera gälla en framtid där samfundet inte har något språkrör alls. Detta i synnerhet som identitetsriskerna i och med samarbete kan och bör minimeras.

Samarbete innebär bland annat att parterna kommer överens om vad man kan samarbeta kring, hur samarbetet skall ske samt vilka principer och regler gäller. Kort sagt är det fråga om att alla parter ska vara beredda att ge och ta i största respekt för varandras särart.
En viktig del av en eventuell samarbetsprocess skulle därför vara att tillsammans kartlägga vad man är mest rädd för och sedan se vilka modeller som bäst tryggar det som man är mest rädd om.

Med tanke på att vi alla som jobbar med kristna medier inte är annat än verktyg för det kristna frälsningsbudskapet är den centrala fråga vi bör ställa hur Gud bäst kan använda oss. Är det viktigaste att skapa bästa tänkbara förutsättningar för att det budskapet kan föras ut så starkt som möjligt, eller är det viktigaste att slå vakt om den egna kulturen och de egna betoningarna?
I princip är alla säkert överens om att det är det förra. Nu skulle det därför gälla att tillsammans så fördomsfritt som möjligt se över hur det praktiskt kan göras och gå från ord till handling.

Kyrkpressen trevar vidare och inviten till samarbete står fast.

Stig Kankkonen



SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11