Åt den som har skall ges

Ledare. Den samhälleliga utvecklingen är åtminstone i viss mening ganska biblisk. 29.5.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Böckernas bok säger ju att åt den som har skall bli givet och av den som inget har skall tas också det lilla han har.

Faktum förefaller ju vara att de politiska beslutsfattarna ser som sin största utmaning att garantera att de som har det bra skall få det bättre och bättre. Detta även då det kräver att de som har det sämst ställt halkar efter allt mera.

På högsta politiska nivå har det funnits försök att klara av detta oetiska mönster med att förklara att det inte är fattigdomen utan avundsjukan gentemot de rika som är det egentliga problemet.

På ett mera lokalt plan, i detta fall i välmående Esbo, har man försökt sig på omskrivningar. I stället för att tala om fattigdom rekommenderas att man använder termen ”välfärdsunderskott”.Sådana virtuosa uppvisningar i verbal akrobatik kan inte betecknas som annat än tragikomiska. Eller kanske enbart tragiska.Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen och de synbarligen allt hårdnande attityderna ger diskussionen om valfinansiering dimensioner som marginellt, om alls, har berörts.

Det verkliga problemet i sammanhanget är det som har fått duga som svar på frågan varför och åt vem representanter för näringslivet gett sitt stöd. Och det torde säga en hel del om attitydklimatet i vårt land just nu.

Det stående svaret i valfinansieringsdebatten har varit att donatorerna finansierat valkampanjer för personer som klart uttalat förståelse för näringslivet och dess intressen. Alltså sina vänner.

Detta är det verkliga problemet därför att konsekvenserna inte kan bli andra än att de som har kommer att få mera och de som inte har får finna sig i att se sina intressen marginaliserade.

Där alltså ingenting att undra över att förståelsen och intresset är minimalt för hur de fattiga bland oss har det. Och större lär det inte bli. Det ser valfinansieringssystemet till.

Inte enbart det förstås, men också det.

Konsekvenserna är uppenbara.

Den största utmaningen beträffande valfinansieringen är alltså inte en redovisning av vem som fått hur mycket av vem. Utmaningen är att skapa ett system som gör att också de som inte har en stinn plånbok eller tillgång till inflytelserika nätverk har möjlighet att få in sina vänner i riksdag och regering.

Det är en förutsättning inte endast för ekonomisk och social rättvisa, utan också för att den samhälleliga debatten tillförs ett brett urval av åsikter och argument.

Hur den saken ordnas kommer att vara av större betydelse för förtroendet för politiken och politikerna än den nu så populära jakten på donatorer och mottagare någonsin kan vara.

Stig Kankkonen



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00