Åt den som har skall ges

Ledare. Den samhälleliga utvecklingen är åtminstone i viss mening ganska biblisk. 29.5.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Böckernas bok säger ju att åt den som har skall bli givet och av den som inget har skall tas också det lilla han har.

Faktum förefaller ju vara att de politiska beslutsfattarna ser som sin största utmaning att garantera att de som har det bra skall få det bättre och bättre. Detta även då det kräver att de som har det sämst ställt halkar efter allt mera.

På högsta politiska nivå har det funnits försök att klara av detta oetiska mönster med att förklara att det inte är fattigdomen utan avundsjukan gentemot de rika som är det egentliga problemet.

På ett mera lokalt plan, i detta fall i välmående Esbo, har man försökt sig på omskrivningar. I stället för att tala om fattigdom rekommenderas att man använder termen ”välfärdsunderskott”.Sådana virtuosa uppvisningar i verbal akrobatik kan inte betecknas som annat än tragikomiska. Eller kanske enbart tragiska.Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen och de synbarligen allt hårdnande attityderna ger diskussionen om valfinansiering dimensioner som marginellt, om alls, har berörts.

Det verkliga problemet i sammanhanget är det som har fått duga som svar på frågan varför och åt vem representanter för näringslivet gett sitt stöd. Och det torde säga en hel del om attitydklimatet i vårt land just nu.

Det stående svaret i valfinansieringsdebatten har varit att donatorerna finansierat valkampanjer för personer som klart uttalat förståelse för näringslivet och dess intressen. Alltså sina vänner.

Detta är det verkliga problemet därför att konsekvenserna inte kan bli andra än att de som har kommer att få mera och de som inte har får finna sig i att se sina intressen marginaliserade.

Där alltså ingenting att undra över att förståelsen och intresset är minimalt för hur de fattiga bland oss har det. Och större lär det inte bli. Det ser valfinansieringssystemet till.

Inte enbart det förstås, men också det.

Konsekvenserna är uppenbara.

Den största utmaningen beträffande valfinansieringen är alltså inte en redovisning av vem som fått hur mycket av vem. Utmaningen är att skapa ett system som gör att också de som inte har en stinn plånbok eller tillgång till inflytelserika nätverk har möjlighet att få in sina vänner i riksdag och regering.

Det är en förutsättning inte endast för ekonomisk och social rättvisa, utan också för att den samhälleliga debatten tillförs ett brett urval av åsikter och argument.

Hur den saken ordnas kommer att vara av större betydelse för förtroendet för politiken och politikerna än den nu så populära jakten på donatorer och mottagare någonsin kan vara.

Stig Kankkonen



lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

slef. SLEF:s styrelse har utnämnt en ny ledare för verksamheten i Finland. Också ungdomsverksamheten får en ny ansvarig. 21.6.2016 kl. 13:00

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13