Förslag om personförsamlingar väckte livlig diskussion

Kyrka. Den nuvarande församlingsindelningen i vårt land är föråldrad. Det anser tio kyrkomötesledamöter som har lämnat in ett förslag om långtgående reformer av det s.k. parokial-systemet. 9.5.2008 kl. 00:00

Många kyrkomötesombud motsatte sig tanken att det skulle bli möjligt att bilda personförsamlingar vars medlemmar arbetar för enskilda mål eller har en särskild åsikt i en viss fråga.

Förslaget väckte den livligaste debatten hittills under det pågående kyrkomötet. Ledamöterna vill att församlingsindelningen skulle göras oberoende av de förändringar den kommunala service- och strukturreformen för med sig. Kyrkan skulle alltså själv bestämma församlingarnas storlek och ta i betraktande enskilda församlingars situation och behov.

– Kyrkan förlorar sin dragningskraft som andligt hem om den på lokal nivå fungerar som hälsovården i en storkommun. Vi behöver sådana förändringar som ger församlingarna möjlighet att fungera som andliga gemenskaper, motiverade Lasse Marjokorpi.

Fritt val av församling

Ledamöterna föreslår också att systemet skulle ändras så, att den enskilda medlemmen fritt kunde välja vilken församling hon/han vill höra till. I dagens läge bestäms församlingstillhörigheten av boningsort; i städerna av i vilken stadsdel en medlem är bosatt. Ledamöterna föreslår att medlemmarna helt fritt skulle få välja till vilken församling de vill höra.

Flera inlägg under diskussionen hävdade att en total valfrihet skulle skada kyrkan, men att det inom kyrkliga samfälligheter skulle vara möjligt att fritt välja församling. Andra ledamöter varnade för att en sådan reform kan ytterligare urvattna församlingsmedlemmars hemkänsla och även skattetekniska problem lyftes fram.
Personförsamlingsidén problematisk

Mest mothugg fick i alla fall förslaget om att det skulle bli möjligt att grunda s.k. personförsamlingar, dvs att medlemmar kunde grunda eller ansluta sig till församlingar som vill arbeta för speciella mål eller vars medlemmar hyser samma åsikt i någon enskild fråga. Förslaget motiverades med att sådana församlingar bättre skulle svara mot den nutida människans behov och önskningar.

Diskussionsinläggen visade att det finns starkt motstånd mot personförsamlingsidén.

– Kyrkan får inte bli en mosaik av enfärgade rutor. Församlingarna skall inte vara ensaksrörelser, utan grunda sig på Ordet och sakramenten, hävdade biskop Juha Pihkala.

– I arbetet med församlingsreformen borde man i stället bereda de enskilda församlingarna möjlighet att få sina röster hörda under processen.

KT



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22