Att blanda ihop olika saker

Ledare. Statsminister Matti Vanhanen meddelade i överraskande god tid att han kommer att vara med då de olympiska spelen i Peking öppnas och att han därefter stannar kvar en tid för att följa med tävlingarna. 30.4.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Det är knappast nödvändigt att här återupprepa alla de argument som på senare tid dagligen anförts mot att bland annat Finlands statsminister åker till de olympiska spelen.

Det som hela världen fått se är i det närmaste en karikatyr av OS-ideologin. Händelser som är avsedda att förena människor har förvandlats till propagandaspektakel som redigerats med hård hand för utvalda, pålitliga åskådare.

Nu är det ju inte första gången OS-spel beledsagas av konflikter. OS i Berlin 1936 utnyttjades av Nazityskland i propagandasyften. OS i Moskva 1980 blev bojkottat av många västländer vilket ledde till att många östländer bojkottade OS i Los Angeles 1984.

Vanhanens enda argument eller försvar, hur man nu vill se det, för sitt beslut att delta i Peking är att man inte skall blanda ihop politik och idrott.
Faktum är i alla fall att det inte är Vanhanen, eller andra politiska höjdare som förhoppningsvis inte delar sina kinesiska kollegers syn på bl.a. de mänskliga rättigheterna, som avgör den saken.

Det visar
speciella OS-spelen i Berlin. Oberoende av med vilka avsikter deltagarna satt på läktarna användes deras närvaro i propagandasyfte.
Det är naivt att tro att de kinesiska ledarna inte skulle göra allt de kan för att få optimal politisk utdelning av OS i Peking. Och därmed är politik och idrott sammanblandade. Oberoende av vad Vanhanen eller andra deltagande toppolitiker vill eller anser.

Att hävda
att idrott och politik inte skall sammanblandas blir därmed en tom fras.
Politik och idrott har alltid sammanblandats och kommer förmodligen alltid att sammanblandas. Hos oss har det bland annat skett i och med att de borgerliga har haft sina idrottsföreningar och arbetarrörelsen sina.
Egentligen är det också självklart att sammanblandning sker. Att säga att så inte får ske är lika enfaldigt som att säga att till exempel kultur och politik inte får blandas samman.

En viktig
fråga i sammanhanget är förstås vad som avses med politik.
Om man hävdar att politik och idrott inte skall sammanblandas antyder det en förvaltningsmässig syn på politik. Politik förefaller då ses som ett element som adderas eller subtraheras efter behov.

I boken
”Politikens teori” ger professor Jan-Magnus Jansson en helt annan bild av vad politik är. Han kons-taterar att ”i verkligheten står politiken i livlig växelverkan med andra sociala företeelser och med den fysiska omgivning där människorna vistas”.
Det som Vanhanen kallar sammanblandning och tar avstånd från blir ur Janssons perspektiv en central del av politikens väsen. Det är inte alls fråga om sammanblandning utan om växelverkan.

Ur detta perspektiv är det alltså inte fråga om ifall vi skall ha växelverkan, det som Vanhanen kallar sammanblandning, mellan politik och idrott, utan hur och med vilken målsättning politikerna går in i den verklighet och de sociala företeelser där människorna finns.
Om han för sig själv klargjort detta vore det nu dags att han redovisade sina motiv för Finlands folk. Om det inte finns en medveten strategi och klar målsättning med hand deltagande i Peking bör han låta bli att åka.

Talet om att politik och idrott inte skall blandas samman kan Vanhanen glömma. Det gör han oberoende av om han åker eller inte.

Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48