Att blanda ihop olika saker

Ledare. Statsminister Matti Vanhanen meddelade i överraskande god tid att han kommer att vara med då de olympiska spelen i Peking öppnas och att han därefter stannar kvar en tid för att följa med tävlingarna. 30.4.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Det är knappast nödvändigt att här återupprepa alla de argument som på senare tid dagligen anförts mot att bland annat Finlands statsminister åker till de olympiska spelen.

Det som hela världen fått se är i det närmaste en karikatyr av OS-ideologin. Händelser som är avsedda att förena människor har förvandlats till propagandaspektakel som redigerats med hård hand för utvalda, pålitliga åskådare.

Nu är det ju inte första gången OS-spel beledsagas av konflikter. OS i Berlin 1936 utnyttjades av Nazityskland i propagandasyften. OS i Moskva 1980 blev bojkottat av många västländer vilket ledde till att många östländer bojkottade OS i Los Angeles 1984.

Vanhanens enda argument eller försvar, hur man nu vill se det, för sitt beslut att delta i Peking är att man inte skall blanda ihop politik och idrott.
Faktum är i alla fall att det inte är Vanhanen, eller andra politiska höjdare som förhoppningsvis inte delar sina kinesiska kollegers syn på bl.a. de mänskliga rättigheterna, som avgör den saken.

Det visar
speciella OS-spelen i Berlin. Oberoende av med vilka avsikter deltagarna satt på läktarna användes deras närvaro i propagandasyfte.
Det är naivt att tro att de kinesiska ledarna inte skulle göra allt de kan för att få optimal politisk utdelning av OS i Peking. Och därmed är politik och idrott sammanblandade. Oberoende av vad Vanhanen eller andra deltagande toppolitiker vill eller anser.

Att hävda
att idrott och politik inte skall sammanblandas blir därmed en tom fras.
Politik och idrott har alltid sammanblandats och kommer förmodligen alltid att sammanblandas. Hos oss har det bland annat skett i och med att de borgerliga har haft sina idrottsföreningar och arbetarrörelsen sina.
Egentligen är det också självklart att sammanblandning sker. Att säga att så inte får ske är lika enfaldigt som att säga att till exempel kultur och politik inte får blandas samman.

En viktig
fråga i sammanhanget är förstås vad som avses med politik.
Om man hävdar att politik och idrott inte skall sammanblandas antyder det en förvaltningsmässig syn på politik. Politik förefaller då ses som ett element som adderas eller subtraheras efter behov.

I boken
”Politikens teori” ger professor Jan-Magnus Jansson en helt annan bild av vad politik är. Han kons-taterar att ”i verkligheten står politiken i livlig växelverkan med andra sociala företeelser och med den fysiska omgivning där människorna vistas”.
Det som Vanhanen kallar sammanblandning och tar avstånd från blir ur Janssons perspektiv en central del av politikens väsen. Det är inte alls fråga om sammanblandning utan om växelverkan.

Ur detta perspektiv är det alltså inte fråga om ifall vi skall ha växelverkan, det som Vanhanen kallar sammanblandning, mellan politik och idrott, utan hur och med vilken målsättning politikerna går in i den verklighet och de sociala företeelser där människorna finns.
Om han för sig själv klargjort detta vore det nu dags att han redovisade sina motiv för Finlands folk. Om det inte finns en medveten strategi och klar målsättning med hand deltagande i Peking bör han låta bli att åka.

Talet om att politik och idrott inte skall blandas samman kan Vanhanen glömma. Det gör han oberoende av om han åker eller inte.

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19