Dags för bön, eftertanke och nytänkande

Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Intervjun med biskop Heikka ingick som en del av en helhet där frågan om kyrkans framtid och behovet av nytänkande beträffande församlingsstrukturer behandlades.
Tillsammans med Heikka intervjuades också Valdemar Kallunki, forskare vid Helsingfors universitets teologiska fakultet. Också han menade att det nu är dags för eftertanke. I dag är situationen enligt Kallunki den att man antingen hör till kyrkan eller så inte gör det. Det som behövs är möjligheter att vara troende på olika sätt.

Vad Kallunki
beträffar uttalar han sig som forskare och som sådan som analyserande åskådare till vad som händer i, och med, kyrkan. I fråga om Heikka är situationen en annan. Han uttalar sig som en av kyrkans ledare, en herde, och därmed som en av dem som har ansvar för kyrkans vägval. För hans del är det alltså inte fråga om enbart kritik utan också om självkritik.

Heikka framförde sina tankar efter en utveckling som har inneburit att kvinnoprästmotståndare
– både präster och lekmän – känner sig allt mera ovälkomna i sin kyrka.
Nokiamissionen har valt, tvingats välja anser den del, att bilda ett eget samfund och de två största kyrkliga samfälligheterna – Helsingfors och Esbo – har gett uttryck för sina antipatier mot två av kyrkans officiella missionsorganisationer: Sley och Slef.

Det senaste
är att biskoparna i dopfrågan stakat ut en väg som gjort att domkapitlet i Kuopio stift har fattat beslut med målsättningen att församlingarna i stiftet i framtiden vägrar uppta vissa ”fel” döpta barn i kyrkans gemenskap.
Det är fråga om barn döpta av präster vigda i Missionsprovinsen. Dessa barn bör enligt domkapitlet förvägras medlemskap med motiveringen att de inte är rätt döpta (se mera om detta på nyhetsplats).

Mot denna
bakgrund känns det förbryllande att en företrädare för kyrkans ledning nu talar om kyrkans brist på mod att experimentera och om bristande förståelse för människornas behov.
Hade det inte bland annat i de nämnda fallen funnits utmärkta möjligheter att praktisera just fördomsfritt mod och betona förståelse för människors behov?

Å andra sidan är det självklart att kyrkan inte viljelöst kan acceptera att alla gör som de vill oberoende av vad som stadgas om ordning och verksamhet. Gud är fortfarande en ordningens Gud och den som vill verka i kyrkan måste vara beredd att följa de spelregler som gäller.
Till denna del har bl.a. Nokiamissionen, Lutherstiftelsen, och den evangeliska rörelsen också orsak till självkritisk eftertanke.

Men är
det inte här som de stora utmaningarna just nu finns? Är det inte bland annat just i frågor om utformningen av spelregler som mod, nytänkande förståelse och dialog i kristen anda behövs? Visar inte kyrkans historia att det ofta har varit bittra tvister om ”mänskliga påfund”, i praktiken om spelregler och regler, som splittrat kristenheten?

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland befinner sig nu i en turbulent situation där det behövs bön och eftertanke. Och beredskap att ompröva de egna attityderna och handlingsmodellerna.
Samma behov finns hos alla kollektiv och individer som inte helt och fullt kan omfatta eller dela allt i sin nuvarande kyrka.
 Kort sagt: vi har alla orsak att allvarligt tänka efter hur kyrkan och vi som enskilda kristna bäst möter människors behov.

Då vi
gör det är det bra att komma ihåg vad Paulus skriver i sitt brev till de kristna i Rom. Paulus understryker bland annat att man skall ta emot den som är svag i tron och inte sätta sig till doms över hans eller hennes betänkligheter. Han skriver att den ena sätter en dag högre än den andra medan någon håller alla dagar för lika. En del kan äta allt medan andra inte kan göra det.

Det avgörande
enligt Paulus är inte vad vi gör utan att vi gör det för Herren och är fullt övertygade.
Är det detta eller något helt annat som driver oss i dag?

Stig Kankkonen



betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28