Stora livshändelser orsak till inträde i kyrkan

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Dop och fadderskap är en orsak till att många skriver in sig i kyrkan.

Det är docenten och forskaren Juha Kauppinen som undersökt varför människor i Tammerfors har skrivit in sig i kyrkan. Hans undersökning visar att de som skrivit in sig i kyrkan hör den grupp medlemmar som har starkare band till kyrkan. Att skriva in sig i samband med konfirmationen sammanfaller med långt medlemskap och människor skriver inte lättvindigt in sig eller ut sig för att bli faddrar.

Tomasmässan, Alfakurser och grupper för sökare och tvivlare samt de tjänster som diakoniarbetet och familjerådgivningen erbjuder har väckt intresse bland många av dem som skrivit in sig i kyrkan.

Under de tre år som undersökningen gällde skrev nästan lika många män och kvinnor in sig i kyrkan. Vid tiden för inträdet var deras medelålder 34 år. De inskrivnas fördelning på yrkesgrupper motsvarade den i samhället. De flesta av de inskrivna arbetade inom industrin, byggnadssektorn och i tjänster inom den privata sektorn.
Enligt Kauppinen blir dt allt vanligare att unga vuxna skriver in sig i kyrkan.

Invandrare förblir medlemmar 

För invandrarnas del verkar inträdet i kyrkan vara en del av integrationsprocessen. Närmare en tiondedel av dem som skrev in sig är invandrare. Hela 98 procent av dem har förblivit medlemmar i kyrkan.

Nio procent av dem som hade skrivit in sig i kyrkan hade varit medlem i något annat trossamfund. Som motiveringar nämnde man till exempel att man inte hela tiden behöver prestera något i kyrkan. En plötslig upplevelse av att ha kommit till tro eller resultatet av ett långvarigt övervägande var orsaker till att man har skrivit in sig i kyrkan.

Fyra procent av dem som svarade på enkäten skrev in sig i kyrkan därför att de ville stöda kyrkans värden och det arbete som kyrkan utför. Trots att inte annars deltog i kyrkans verksamhet ville de med sina skattemedel stödja det goda arbete som kyrkan gör.

Trots en tidvis negativ publicitet kring kvinnoprästfrågan har många som gått ut ur kyrkan på grund av kvinnoprästfrågan blivit medlemmar igen.

Orsaker till inskrivningar i kyrkliga samfälligheten i Tammerfors åren 1996, 2001 och 2006:

Stora händelser i livet:

Eget barns dop eller födelse 7 %
Tillfrågad om fadderskap 13 %
Ungdomsskriftskola 13 %
Föräldrar eller syskon till konfirmander 3 %
Kyrkligt bröllop 13 %
Allvarlig sjukdom eller närhet till döden 10 %

Själsliga och andliga orsaker:

Gått över från ett annat trossamfund 8 %
Fått klarhet i tron 7 %
Ångrat ett utträde i protest 6 %
Vill stöda kyrkans värden och arbete 4%
Kvinnoprästfrågan 4 %
Längtan efter samhörighet 3 %
KT/SK



Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19