Hatet höll honom vid liv

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

 

 
 

I Tim Guénards barndom gick allt fel. Han berövades hälsa, hem, kärlek, skola. Till sist var det hatet som höll honom vid liv. Men The Big Boss sände människor i hans väg som vände den onda spiralen. Idag är han familjefar, driver ett hem för vinddrivna ungdomar och reser runt i världen för att ge människor hopp.

– När jag bodde på gatan drömde jag om ett hus att ta emot hemlösa i, säger fransmannen Guénard. Det har jag nu. Först tog vi emot drogmissbrukande ungdomar i vårt hem. Våra två äldsta barn accepterade det, men vårt tredje protesterade, hon tyckte det blev för oroligt. Då byggde vi skilda små hus i närheten. Egentligen mycket bättre, ungdomarna får ta mer ansvar.

De två böcker han skrivit om sitt liv, Starkare än hatet och Min andra chans, har gjort honom känd. En vecka i månaden under tio av årets månader är han på resa. Före besöket på Borgrock i Borgå i början av februari var han i Mexico och Japan. Ofta besöker han fängelser. Han vet vad det är att vara instängd.

– I fängelserna brukar jag säga att jag älskar den som bär hat i sig. Hatet är som en tung ryggsäck. Men det går att lägga den av sig och ta en lättare väska. Det kallas hopp, lust att leva.

Gick 500 kilometer längs järnvägen

– Ögon är som väderlek, säger Guénard, de är varma eller kalla. Den man älskar ser man på. Det lärde jag mig när jag som barn låg tre år på sjukhus. Andra fick besök, jag fick det aldrig. En gång stal jag en presentpappersbit. På den fanns en liten björn som vinkade åt mig och sade både hej och godnatt.

– Jag var avundsjuk på de andra barnen. Jag längtade efter pappa och hatade honom.

Under den här tiden fäste jag han sig vid hatet, det hindrade honom från att ta sitt liv.

– Jag var en sjuk som aldrig klagade. På nätterna övade jag mig att gå igen. När jag kunde det blev jag sänd till ett barnhem och senare till ett mentalsjukhus. De kom till att jag inte var tokig. Av mina teckningar drog de slutsatsen att jag var intellektuell, men störd. Från ett barnfängelse rymde jag och gick 500 kilometer längs järnvägspåren för att gömma mig i Paris.

Hatade och slogs

Han talar eftertänksamt. Fokuserar på det som gav rot till förändring. Första gången någon sade till honom att Gud kom för de fattiga såg han rött. Det han sett tydde mest på att Gud var på semester.

– Ett och ett halvt år i tonåren sov jag under en buske vid Eiffeltornet eller i ett cykelgarage om det var för kallt. En natt höll råttorna mig vaken. På morgonen satte jag mig bredvid en man på gatan. Jag somnade och föll över tidningen han läste. Mannen började prata med mig.

– Jag var fjorton år och hade inte gått i skola. Men Monsieur Lyon visade mig bokstäver och efter sex månader kunde jag läsa. Monsieur Lyon var min första gåva av The Big Boss. Han lärde mig nyfikenhet och den drivs jag ännu av.

Läs mera i Kp 9/2008.

Kerstin Haldin-Rönn



Mest läst

    Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

    jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

    vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

    Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

    kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

    samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

    äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

    Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

    diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

    coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

    romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

    döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

    hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

    Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

    mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

    Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

    ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

    podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

    VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

    HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

    Mest läst