Anden kan inte struktureras, men ...

Ledare. Ledare 5/2008. I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.” 28.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström
I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Struktur- och strategiplaner är ju aktuella nu. Bis-kop Voitto Huotaris arbetsgrupp har formulerat ett betänkande om strukturer och biskop Simo Peuras arbetsgrupp ett betänkande om kyrkans strategi fram till år 2015.
Ser man på planerna ur det citerade bibelordets perspektiv kan man motiverat undra hur viktiga betänkanden och planer av det aktuella slaget egentligen är. I värsta fall kan de till och med ses som något negativt, något som i allt för hög grad skymmer eller till och med styr och binder det andliga arbetet.

Därför är
det viktigt att komplettera bibelcitatet med vad som sägs i Apostlagärningarna. I sjätte kapitlet berättas om hur det praktiska arbetet i den växande församlingen tog allt mera tid. Så mycket tid att de som skulle ägna sig åt bön och ordets tjänst inte hann med det.
På ett gemensamt möte för alla lärjungar uppgjordes den kristna kyrkans kanske första strukturplan: sju män ”fyllda av ande och vishet” avdelades för att sköta praktiska uppgifter. Den byggde på visionen om en församling som tar hand om sina medlemmar både andligt och fysiskt.

De två
aktuella betänkandena följer den urkristna församlingens princip.
I Peuragruppens strategibetänkande framhålls det andliga arbetet som det centrala och förnyelsen som en återupptäckt och nyformulering av det uppdraget.
I Huotarigruppens strukturbetänkande betonas att strukturernas enda uppgift är att skapa förutsättningar för och stöda det andliga arbetet.

Även om strategier och strukturer alltså inte är något som skall förringas eller föraktas finns det all orsak att också i dag komma ihåg att Anden inte ryms inom våra strategiramar och inte heller kan struktureras.
Anden gör vad den vill, när den vill och hur den vill.
Anden är kort sagt något som vi, varken som enskilda eller kyrka, inte rår över. Frågan är om vi är beredda att acceptera detta. Gör vi det blir förhållandet det rätta. Då kan Anden rå över oss och kyrkan.

Å andra
sidan finns det heller ingenting som säger att Anden inte skulle kunna vara verksam också inom de strategier och strukturer som vi tillsammans gör upp och skapar. Gud är ju en ordningens Gud. Misstaget sker om vi tror att Gud kan verka endast inom våra strukturer och i enlighet med vår strategi.
Därför är det en nåd att be om att strategierna och strukturerna förverkligas och används av kvinnor och män ”fyllda av ande och vishet”.

En fråga
som i detta sammanhang blir allt mera påträngande är hur arbetsfördelningen mellan det som skall skapa förutsättningar för det andligt arbete, alltså stödfunktionerna, och det egentliga andliga arbetet riktigt ser ut.
Har vi eventuellt prioriterat så att stödfunktionerna blivit det viktigaste, det som tar mest tid och krafter, medan bön och ordets förkunnelse blivit vänsterhandssaker? Naturligtvis inte officiellt eller ens medvetet men väl i praktiken.

Också dessa frågor aktualiseras av strategibetänkandet och av strukturbetänkandet. I båda finns ganska klara antydningar om att prioriteringarna inom kyrkan i dag inte alltid är de rätta. Eller vad är det annat fråga om då arbetsgrupperna ansett det nödvändigt med kraftiga betoningar av dels en återgång till kyrkans grunduppgift, dels av att strukturerna är medel och inte mål?
Stig Kankkonen



ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20