Sibbo församling mister 450

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors.

 
Helsingfors stads tvångsannektering av Sibbo har tråkiga konsekvenser för Sibbo församling och kyrkoherde Helene Liljeström.

– Det är högst osannolikt att vi kan hålla kvar kyrkan och begravningsplatsen. Känslomässigt är det den första tanken, men det är inte förnuftigt. Då skulle vi bli kvar med kostnaderna men inte få motsvarande skatteintäkter, säger kyrkoherde Helene Liljeström som är trött av tunga dagar efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att Helsingfors får annektera delar av Sibbo.

Nu ska församlingen reda ut beslutsgången i frågan och förhandla fram en optimal lösning med Helsingfors.

– Vi måste bland annat diskutera användningen av begravningsplatsen. Det finns sådana som blir kvar på Sibbosidan som upplever Östersundom som sin gravplats. Jag vet inte om Helsingfors kommer att låta dem lösa in gravplats här.

Hon tycker att det vore rimligt att Sibbo kompenseras för de investeringar församlingen har gjort i kyrkan under de senaste åren.

– Vi har bland annat lyft upp hela kyrkan då golvet hade röta, utvidgat begravningsplatsen och installerat videoövervakning.

Sibbo svenska församlings framtid är nu starkt knuten till den kommunala utvecklingen. Befolkningstillväxten och kyrkans förmåga att hålla kvar sina medlemmar avgör om församlingen kan behålla hela sin personal eller inte.

– De närmaste åren får vi en ekonomisk svacka. Om kommunen växer som planerat jämnar svackan ut sig inom några år. Men det förutsätter att de som flyttar hit är svenskspråkiga och vill höra till kyrkan, säger hon.

Känslomässig chock

En stor del av förlusten ligger på det känslomässiga planet. Östersundom kyrka är en omtyckt vigselkyrka, och Helene Liljeström själv är både konfirmerad och vigd där. Dessutom har hon vigt sin äldsta son där.

– Jag blev överrumplad över att det var nära till tårarna för mig när jag steg in i kyrkan första gången efter beskedet. Många av medarbetarna i församlingen säger det samma: de har upplevt beslutet starkare än de trodde.

Trots att församlingen på många sätt förberett beslutet och beaktat det i sin planering var utgången ändå en överraskning. På något plan trodde man att det inte kan gå så här i verkligheten. Det som en bekräftelse av att de som har makten verkligen har rätt att använda den mot sådana som är mindre, att stora kan trampa på små.

– Det känns sorgligt. Men vi får försöka inse fakta och göra det bästa möjliga av situationen. Och bibehålla proportionerna: kyrkan står ju kvar och kan besökas av alla. Som kyrka är vi trots allt ett, understryker Liljeström.


Mira Strandberg



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37