Sibbo församling mister 450

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors.

 
Helsingfors stads tvångsannektering av Sibbo har tråkiga konsekvenser för Sibbo församling och kyrkoherde Helene Liljeström.

– Det är högst osannolikt att vi kan hålla kvar kyrkan och begravningsplatsen. Känslomässigt är det den första tanken, men det är inte förnuftigt. Då skulle vi bli kvar med kostnaderna men inte få motsvarande skatteintäkter, säger kyrkoherde Helene Liljeström som är trött av tunga dagar efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att Helsingfors får annektera delar av Sibbo.

Nu ska församlingen reda ut beslutsgången i frågan och förhandla fram en optimal lösning med Helsingfors.

– Vi måste bland annat diskutera användningen av begravningsplatsen. Det finns sådana som blir kvar på Sibbosidan som upplever Östersundom som sin gravplats. Jag vet inte om Helsingfors kommer att låta dem lösa in gravplats här.

Hon tycker att det vore rimligt att Sibbo kompenseras för de investeringar församlingen har gjort i kyrkan under de senaste åren.

– Vi har bland annat lyft upp hela kyrkan då golvet hade röta, utvidgat begravningsplatsen och installerat videoövervakning.

Sibbo svenska församlings framtid är nu starkt knuten till den kommunala utvecklingen. Befolkningstillväxten och kyrkans förmåga att hålla kvar sina medlemmar avgör om församlingen kan behålla hela sin personal eller inte.

– De närmaste åren får vi en ekonomisk svacka. Om kommunen växer som planerat jämnar svackan ut sig inom några år. Men det förutsätter att de som flyttar hit är svenskspråkiga och vill höra till kyrkan, säger hon.

Känslomässig chock

En stor del av förlusten ligger på det känslomässiga planet. Östersundom kyrka är en omtyckt vigselkyrka, och Helene Liljeström själv är både konfirmerad och vigd där. Dessutom har hon vigt sin äldsta son där.

– Jag blev överrumplad över att det var nära till tårarna för mig när jag steg in i kyrkan första gången efter beskedet. Många av medarbetarna i församlingen säger det samma: de har upplevt beslutet starkare än de trodde.

Trots att församlingen på många sätt förberett beslutet och beaktat det i sin planering var utgången ändå en överraskning. På något plan trodde man att det inte kan gå så här i verkligheten. Det som en bekräftelse av att de som har makten verkligen har rätt att använda den mot sådana som är mindre, att stora kan trampa på små.

– Det känns sorgligt. Men vi får försöka inse fakta och göra det bästa möjliga av situationen. Och bibehålla proportionerna: kyrkan står ju kvar och kan besökas av alla. Som kyrka är vi trots allt ett, understryker Liljeström.


Mira Strandberg



folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00