Kristna budskapet viktigt i finländarnas julfirande

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål.

Också andakter vid juletid är fortsättningsvis viktigt för en stor del av finländarna. Över en fjärdedel (27 %) anser att julens kristna budskap är mycket viktigt och för närmare en femtedel (18 %) är det viktigt att delta i julkyrkan eller i en julandakt. 14 procent av finländarna uppger att de går i kyrkan på julafton. Var fjärde finländare har för avsikt att delta i evenemanget De vackraste julsångerna. Julevangeliet läses i 15 procent av de finländska hemmen.

Betydelsen av gemenskap och traditioner syns på ett tydligt sätt i de religiösa traditionerna som hör samman med julen. Närmare två tredjedelar (59 %) tänker besöka gravgården på julen, det är också den klart populäraste allmänna traditionen som hör samman med julen. Utöver det tänker 51 procent följa med utlysandet av julfreden i radio eller tv och en tredjedel (35 %) sjunger julsånger hemma.

Många av julens traditioner förenar faktiskt finländarna för i de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt under julen är skillnaderna små mellan olika ålders– och yrkesgrupper. Dessa uppgifter baserar sig på en enkät som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. 1283 finländare deltog i undersökningen.

De flesta finländare vill fira julen hemma (59 %) eller tillsammans med sina föräldrar (15 %). Tre procent är däremot tvungna att fira julen på sin arbetsplats.

På julen fylls kyrkorna

Under julhelgen samlas hundratusentals finländare i kyrkorna för att fira Jesusbarnets födelse och uppleva julstämning. Julaftonen är kyrkoårets populäraste helgdag. Enligt den lutherska kyrkans senaste statistik deltog 386 000 finländare i julaftonens gudstjänster. Juldagen är den helgdag som ligger trea i statistiken. Julottan och högmässan hade 145 100 deltagare. Julnattens mässor samlade sammanlagt 83 000 finländare. Under senare år har julmässans ställning stärkts.

– Vardagen kan vara splittrad och söndrig. I julkyrkan söker man frid och stillhet. Kanske kan den reda ut en del knutar. Julkyrkan stärker också gemenskapen. I kyrkan finns andra som färdas i samma riktning, funderar kontraktsprosten Juha Palva i Jämsä prosteri.

KT



folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00