Viktigt att påverka

Ledare. Ledare 1/2008 I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” 1.1.2008 kl. 00:00
I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.”
I evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillkommer i denna mening makten församlingsmedlemmarna, som företrädas av … Ja, här blir det lite knepigare.

 
Illustration: Jan Lindström
Församlingsmedlemmarna använder direkt sin makt i val av kyrko- eller församlingsråd och kyrkofullmäktige. I övrigt är deras makt representativ och utövas av de förtroendevalda.
Så är det alltså också i de kyrkliga val som förrättas efter cirka en månad, alltså valen av ombud till kyrkomötet och medlemmar i stiftsfullmäktige.
Dessa förtroendevalda väljer församlingsmedlemmarna via sina förtroendevalda.

Riktigt väl rimmar detta inte med de mål som presenteras i kyrkans nuvarande strategi och inte heller med målet i den nya strategin som är under arbete.
De övergripande målen i bägge strategierna är nämligen att föra kyrkan närmare folket och att stärka medlemskapet. Kyrkan skall vara närvarande och engagerande.

Med tanke på hur val i allmänhet engagerar människor kunde det kanske vara vist att kyrkan ser över sitt valsystem och reformera det så att det ger möjlighet för medlemmarna att direkt välja alla sina förtroendeorgan.
Ett sådant system skulle leda till ett ökat intresse för kyrkan och kyrkliga frågor, vilket med stor sannolikhet också skulle öka intresset för att kandidera i kyrkliga val. Bland annat allt detta skulle dessutom höja statusen för kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Självfallet har direkta val också negativa sidor.
Ett uppenbart argument mot direkta val är att de kostar. Men att demokrati kostar vet alla och det kan knappast vara ett vägande argument mot optimalt demokratiska modeller. Demokrati varken kan eller får räknas i pengar.
Ett annat argument mot allmänna val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige är att personer som i allmänhet inte har minsta intresse för eller av kyrkan kan avgöra vilka som sitter i dess beslutande organ. Men inte heller det argumentet är hållbart. Samma brist på intresse skulle i så fall sätta stopp för allmänna val till kommunala och statliga organ.

Att det kanske kan finnas orsak att i framtiden se över det kyrkliga valsystemet är en sak. En annan sak är att det gäller att göra det bästa av situationen här och nu.
Rösträtten i valen är alltså begränsad till de förtroendevalda, men det skall inte tolkas så att ingen annan har talan i dem. Varje församlingsmedlems rätt är att på sitt sätt påverka valen genom att meddela ”sin” förtroendevalda vilken kandidat som han eller hon önskar se vald.

Via Kyrkpressen och kyrkpressen.fi har alla också möjlighet att ge sin syn på valen som sådana, på kandidaterna och på de organ valen gäller samt att ställa frågor till kandidaterna.
Denna rätt och möjlighet begränsas naturligtvis inte till valtiderna, utan gäller också under mandatperioderna. Både med tanke på intresset för kyrkliga frågor och med tanke på en fungerande kyrklig demokrati är det av största betydelse att dialogen mellan alla aktörer är fortgående och aktiv. Alltså att påverka hela tiden.

Tyvärr är verkligheten ofta en annan.
Inför senaste val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige för fyra år sedan var tystnaden såväl på kandidat- som församlingsmedlemshåll ganska kompakt. Dialogerna under mandatperioden reduceras allt för ofta till ilskna monologer om sådant som man inom kyrkan är oense om.
Inte undra på att den kyrka som i strategierna framställs som närvarande och engagerande upplevs som stridande och i värst fall direkt frånstötande.

Det minsta, och samtidigt det viktigaste, som vi alla kan göra när som helst och var som helst är att be för de förestående valen.
Stig Kankkonen



OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56