Fråga efter det goda

Ledare. Ledare 46/2007 I en kommentar till blodbadet i Jokela i Tusby undrar Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen om massakern innebär att Finland förändrats. 12.11.2007 kl. 00:00
I en kommentar till blodbadet i Jokela i Tusby undrar Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen om massakern innebär att Finland förändrats. Han besvarar själv frågan med ett bestämt nej och fortsätter:
Finland förändras bara om vi i hämndlystnad och raseri över dådet förråar oss själva och våra värderingar.

 
Illustration: Jan Lindström
Tidsmässigt talar Arhippainen om vad som händer med vårt land i framtiden om vi förråar oss själva och våra värderingar. Ett annat tidsperspektiv framstår som minst lika viktigt, nämligen bakåtperspektivet.
Då skulle slutsatsen kunna lyda till exempel så här:
Finland har förändrats på grund av att vi inte tillräckligt har frågat efter det goda och därmed förråat oss själva och våra värderingar.

Hur viktigt bakåtperspektivet är visar de många analyserna, diskussionerna, debatterna, samtalen, presskonferenserna, ställningstagandena och förklaringarna.
För det mesta har intresset fokuserat på frågor som egentligen inte kan leda fram till ett svar på ”varför?” utan snarare på ”varför här och nu?”.

Det är den frågan man kanske delvis kan få svar på då man granskar hur skolan som helhet och speciellt skolhälsovården möter dagens utmaningar, hur samhället vårdar eller negligerar barnens och ungdomarnas mentala hälsa.
Det är den frågan som man söker svar på också i reflektioner och bedömningar kring gärningsmannens psykiska förändringar och hur de uppmärksammats eller lämnats obeaktade.

Naturligtvis är det viktigt att vara uppmärksam på och kunna identifiera symptom som varslar om att något håller på att gå snett.
Och naturligtvis är det en stor välsignelse om känsligheten för destruktiva signaler kan förhindra tragedier av det slag som vi nu har sett i Jokela.

Utan att underskatta betydelsen av att få svar på frågan ”varför här och nu?” får den inte bli så dominerande att den ersätter frågan ”varför?”. Och det får inte heller bli den fråga vi flyr till då vi inte vill eller vågar ta itu med ”varför?”, eftersom svaret på den visar sig vara smärtsamt.
Vi måste gräva fram roten till det onda. Eller rättare sagt rötterna till det onda.

En grundförutsättning för att det skall kunna ske är att vi erkänner att det finns sådant som är gott och sådant som är ont.
Redan här stöter vi på problem. I vår individualiserade värld har det blivit allt omodernare att tala om en uppdelning i gott och ont. Var och en skall ha rätt att själv definiera det goda och det onda utgående från sina preferenser och intressen.

På det kollektiva, politiska planet har detta lett till en reträtt när det gäller kampen för det goda mot det onda. Fältet har lämnats tämligen fritt för krafter och aktörer med endast och enbart ekonomiska intressen.
Resultatet syns bland annat i vålds- och sexkulturen, som blivit råare och därmed allt mer förråande. Resultatet syns också i dagens debattkultur. Frågor som har att göra med vad som främjar det goda skys som pesten. Sådant skall kanhända samhället inte syssla med.

Det är naivt och farligt att tro och förutsätta att skolan och föräldrarna i den allt för destruktiva verklighet som omger oss har en chans att framgångsrikt föra en kamp för det goda mot det onda.
Hur ska man få budskapet om att våld är ont att gå fram, då våldet effektivt och framgångsrikt säljs som underhållning? Hur ska man få budskapet om solidaritet med de svaga att gå hem då de starkaste signalerna talar egoismens språk?

Den fråga som vi alla måste ställa oss i samband med varje avgörande är enkel: vad gott följer av detta?
Ser vi på verkligheten omkring oss kommer mycket av det som nu tas för självklart att ifrågasättas. I det aktuella fallet gäller det naturligtvis våldsunderhållningen i alla dess former, men också rent allmänt alkoholpolitiken, porrtidningarna, nätkulturen …
Den enda motiveringen för bland annat allt detta är att någon förtjänar stora pengar på hanteringen. Det är garanterat inte för att det skall leda till något gott.
Stig Kankkonen



JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55