Folkkyrkan och kyrkfolket

Ledare. Ledare 42/2007 Domkapitlet i Uleåborgs stift beslöt nyligen att för två månader avhålla en kvinnoprästmotståndare från prästtjänst. 15.10.2007 kl. 00:00

Domkapitlet i Uleåborgs stift beslöt nyligen att för två månader avhålla en kvinnoprästmotståndare från prästtjänst.

Någon dag tidigare hade svenska YLE presenterat en webbenkät som visade att 80 procent av cirka 350 svarande ansåg det vara rätt att kyrkan inte accepterar att manliga präster vägrar samarbeta med kvinnliga kolleger. Praktiskt taget lika många ansåg att sådana präster borde avskedas eller söka sig till andra uppgifter.


Illustration: Jan Lindström

Inspirerade av detta skrev Kenneth Myntti en ledare i Vasabladet och Bengt Rönnback i Jakobstads Tidning. Myntti förefaller se de svåra frågor som kyrkan brottas med som redskap i en nationell stiftstävling i det som kallas progressivitet. Rönnbacks ledare känns som hänförd lovsång till tankarna i Dan Browns bok Da Vinci koden.

Den gemensamma
nämnaren för kommentarerna var att de kritiserade kyrkan ur ett samhällspolitiskt perspektiv. Den kritiserades för att den inte är som vilken utvecklingsanpassad samhällsinstitution som helst.

Att kyrkan inte kritiseras utgående från vad den är eller vad den säger sig vilja vara är intressant och viktigt. Och ytterst problematiskt. Så problematiskt att man måste fråga sig om en vettig diskussion i värsta fall blir omöjlig.
Det blir den om alla som deltar i diskussionen inte accepterar att kyrkan bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och att den i enlighet med sin bekännelse förkunnar Guds ord och förvaltar sakramenten.

En diskussion
där kyrkan med hänvisning till exempel till samhällsutvecklingen förutsätts göra det ena eller det andra är varken ärlig eller konstruktiv.
En ärlig och konstruktiv diskussion måste bygga på att kyrkan har och tillerkänns den självklara rätten att stå för det som den säger sig stå för och handla i enlighet med det. Annars är det som att kritiskt diskutera Röda Korset utgående från att den humanitära organisationen i högre grad borde agera som affärsjätten Nokia eller den amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

En förklaring
till att diskussionerna om kyrkan ofta förs utan beaktande av eller respekt för dessa allmänna spelregler har att göra med att vår kyrka är en folkkyrka.
Den statusen gör att alla – som ambassadör Norrback uttryckte det i Malax – vardagskristna – ser det som sin rätt att uttala sig om allt som rör kyrkan. Från tro och lära till vad prästerna bör säga i samband med olika förrättningar.
Kyrkan är ju deras, folkets, kyrka.

Ser man folkkyrkan som ett av det politiska systemets många specialorgan, vilket är allmänt till exempel i Sverige och ser ut att bli allt allmännare också hos oss, finns det inte mycket att säga om den attityden.
Då är det självklart att allt i kyrkan skall vara föremål för demokratiska processer och att det enda som gäller är vad majoriteten av kyrkans medlemmar anser och vill.

Ser man folkkyrkan som en av Gud grundad kyrka som är öppen för alla som vill komma med i dess gemenskap blir verkligheten en annan.
Då är det centrala att de som väljer att vara med omfattar kyrkans tro och lära och utvecklar gemenskapen utgående från de elementen. Då är det Guds vilja som är avgörande för kyrkans val och inte den allmänna samhällsutvecklingen.

Det faktum
att det inom kyrkan ofta är allt annat än lätt att komma överens om vad Gud egentligen sagt och vill förändrar inte detta.
Kyrkans inre slitningar och konflikter varken motiverar eller legitimerar att den leds och låter sig ledas av krafter som varken vill veta av den som Kristi kyrka eller bryr sig om vad det innebär att det är just det som den måste vara.

Om kyrkans samhällsanpassning sker på bekostnad av trohet mot Gud och allt det som det innebär kan följden bara vara en: vi kan kanske formellt behålla en så kallad folkkyrka men kyrkfolket lyser i den med sin frånvaro.

Stig Kankkonen



konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47