Religionsdialog aktuellt också i Finland

Samhälle. Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd. 29.8.2007 kl. 00:00

Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd.

 
Religionsdialogen på Hanaholmen fortsätter kanske i framtiden i annan form. Tanken på att grunda ett råd för religionerna i Finland diskuteras.

De kristna, judiska och muslimska samfunden i Finland för sedan några år tillbaka regelbundna samtal kring religionsdialog. De är överens på ganska många punkter. Alla tycker exempelvis att Finland i religionsfrihetslagens anda borde införa ett system med statligt stöd för registrerade religiösa samfund. Frågan har stötts och blötts i åratal, men tillsvidare har det inte funnits pengar i statsbudgeten. Också de lutherska höjdarna med ärkebiskopen i spetsen säger ja utan att tveka.

Sen är det en annan fråga att inte ens den saken är alldeles solklar då det kommer till åsikter på gräsrotsnivå: när frågan om huruvida alla religiösa samfund borde få statsstöd ställdes på Kyrkpressens webbsida i somras svarade över 90 procent nej. Tankarna går osökt till ett inslag av Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd.

– Samarbete och dialog börjar hemma. Förankra frågorna i era egna samfund först. Ibland är det svårare att hitta två muslimer som tycker lika än att hitta en kristen och muslim som är överens.

Ingen synkretism

På Hanaholmen skyndade sig alla att poängtera att diskussionerna inte handlar om att man strävar efter någon sorts religiös synkretism, tvärtom. Samfunden kommer till förhandlingsbordet med sin egen tro, sina traditioner och värderingar, redo att föra en dialog med andra.

Färska undersökningar visar att religionsutövandet i Finland får allt mer individualistiska drag.

– Man hör kanske till den lutherska kyrkan, men bygger upp en egen religiös identitet, säger religionsvetare Jussi Sohlberg.

Den senmodernistiska populärreligiositeten faller varken de etablerade kristna, judiska eller muslimska samfunden på läppen. På Hanaholmen var alla överens: religionsundervisning behövs.

– Vi måste lära känna vår egen religion för att kunna ge rum för andra, betonade ecklesiastikråd Risto Cantell från kyrkostyrelsen.

Sofia Torvalds

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18