Kommunen och församlingen

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna.

Det är därför som alla diskussioner om gällande och eventuella kommande kommungränser är av avgörande betydelse också för församlingsstrukturen.
Och det är därför som diskussioner gällande samarbete inom till exempel hälso-, sjuk- och socialvården i förlängningen också berör församlingarna. Samarbete inom centrala kommunala sektorer anses ju vara förstadier till en kommande kommunsammanslagning.

Bland annat
i Kronoby i norra svenska Österbotten pågår en ganska het debatt om i vilken riktning kommunen skall söka samarbetspartner när det gäller social- och hälsovård. En del är för Karleby och andra för Jakobstad.
I debatten har språket spelat en central roll. Karleby upplevs av en del som ett för finskspråkigt alternativ och för dem är det därför Jakobstad som gäller. Andra menar att tvåspråkigheten i Karleby och dess samarbetsområde fungerar bra.

Orienteringen har alltså betydelse också för Kronoby kyrkliga samfällighets tre församlingar.
Slås Kronoby i framtiden samman med Jakobstad kommer de tre församlingarna att finns i en samfällighet som sorterar under Borgå stift. Faller valet på Karleby blir de tre församlingarna delar i en samfällighet som sorterar under Uleåborgs stift.

En stor fråga – utöver de stora frågor som biskop Gustav Björkstrand tar upp på nyhetsplats – är om detta sätt att paketera det kommunala och det kyrkliga i en ödesgemenskap snabbt borde ses över.
Den gamla skattetekniska grunden för att gränserna måste sammanfalla kan med tanke på dagens moderna teknik ifrågasättas. Om den skattetekniska motiveringen inte längre håller, måste andra tungt vägande motiveringar presenteras. Om de finns.

Det man
allmänt torde kunna säga är att det knappast kan finnas något gudagivet som gör att församlingarna – ur vilka kommunerna växt fram – i dag inte kunde ha sin struktur och kommunerna sin.
Allmänt finns det också mycket som talar för att det gamla tänkandet med generella, låsta strukturer mera hör gårdagen till och att det som nu behövs är flexiblare strukturer, samarbetsmodeller och -lösningar av olika slag för olika behov i olika regioner och i olika sammanhang.

Konkret är det fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar gällande till exempel hälso-, sjuk- och socialvård kunde skapa enheter som ger optimala förutsättningar att predika evangelium, förvalta sakramenten och allmänt föra ut det kristna kärleksbudskapet.
Konkret är det också fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar kunde beakta de oerhört viktiga språkliga aspekterna i strukturerna.

Då kunde det bli möjligt för de svenskspråkiga församlingsmedlemmarna i olika delar av landet att bilda församlingar samfälligheter som hör till Borgå stift. Då kunde till exempel de tre svenska församlingarna i Kronoby samt Karleby svenska församling bilda en svenskspråkig samfällighet. Eller så kunde alla de nämnda församlingarna vara med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Samma modell kunde tillämpas i hela det kyrkliga Svenskfinland och den skulle förhindra att Borgå stift berövas administrativa och ekonomiska styrredskap.
En annan modell för att garantera en fortsättning för fungerande svenskspråkiga församlingar är att grunda Den svenskspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Fria och vilda fantasier? Visst!
Men börjar det inte bli hög tid att låta fantasin flöda när det gäller den finlandssvenska kyrkliga sektorn?

Stig Kankkonen



hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

församling. Domkapitlet förelår att Stina Lindgård, nuvarande kyrkoherde i Lappträsk och Liljendal, blir herde för den nya församlingen i Lovisanejden. 9.3.2017 kl. 15:07

äkenskap. Kyrkorådet i Mariehamns församling beslöt vid ett sammanträde förra veckan att kyrkorummet i församlingen inte ska användas för vigsel av samkönade par. 9.3.2017 kl. 11:45

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59

asylsökande. En rad lutherska församlingar har gått med i de finländska teatrarnas Wee see you-kampanj. 6.3.2017 kl. 10:53

äktenskap. Tre präster i Mariehamns församling har tillsammans beslutat att de viger samkönade par. Kyrkorådet i församlingen kommer att behandla frågan nästa vecka. 1.3.2017 kl. 12:57

äktenskap. Rörelserna Kom alla och Gemenskap erbjuder mental, andlig och juridisk hjälp åt präster som viger samkönade par från och med första mars. 27.2.2017 kl. 16:50

Äktenskap. Representanter för finlandssvenska väckelserörelser övertygas inte av kyrkomötesinitiativet som kan leda till en ny äktenskapssyn. 27.2.2017 kl. 16:09

tystnad. Var är du? Du är lika efterlängtad som svårfångad. Jag söker dig hemma, på retreaten, i spårvagnen. Och jag ger inte upp 24.2.2017 kl. 14:51

människohandel. Det går inte att peka ut något typiskt offer för människohandel i Finland. En del av dem som Pia Marttila hjälper klarar inte av att gå till affären på egen hand, andra lever rätt normala liv. 23.2.2017 kl. 16:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02