Med förenade krafter

Ledare. Ledare 33/2007 Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”. 10.8.2007 kl. 00:00
Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”.
Målsättningen är att få ut det mesta möjliga av de resurser som finns. Alltså att med förenade krafter ännu bättre arbeta för gemensamma mål.

 
Illustration: Jan Lindström
Ett viktigt steg i den riktningen är de stiftsdagar som enligt planerna skall hållas 14-16 november nästa år i Jakobstad.
Utan att undervärdera alla de möjligheter till kommunikation som tekniken ger är ändå konkreta möten ”öga mot öga” mellan människor en grundförutsättning för genuin gemenskap. Stiftsdagarna visar sig förhoppningsvis vara ett ypperligt forum för sådana möten.

De konkreta förberedelserna sköts av en säkert på allt sätt kompetent arbetsgrupp. Det som vi alla har orsak att ägna oss åt är frågor som har att göra med de attityder som i hög grad inverkar på vad vi ser då vi ser oss omkring i vår finlandssvenska verklighet.
Hindrar våra attityder oss från att se samarbetsmöjligheter med vissa aktörer? Hindrar våra attityder oss kanske till och med från att se vilka alla vi kan och borde samarbeta med? Hur klarsynta och vidsynta är vi egentligen och hur beredda är vi att göra det som behöver göras för att skapa samhörighet och samverkan?

När det gäller samhörigheten mellan aktörerna i stiftet kan den skapas endast om aktörerna känner till varandra och varandras uppgifter. Det som därför skulle behövas är en grundlig kartläggning av vilka alla som verkar inom stiftet och vad deras roll är.
Det som också behövs är klart definierade målsättningar för församlingarna och för stiftet. Vissa mål ställs upp på kort sikt, vissa på mellanlång sikt och vissa på lång sikt.
Ytterligare behövs en definition och beskrivning av stiftets position och funktion i det samhälle där stiftet verkar.

Både inom stiftet och i stiftets förhållande till omgivningen – samt naturligtvis vice versa – finns mycket sådant som borde och ännu mera sådant som kunde göras, inte minst just på attitydplanet.
Bland annat förefaller det ganska ofta finnas ett större intresse av att slå vakt om det egna reviret än att fördomsfritt se hur man tillsammans kunde göra saker bättre. Andra sidan av samma sak är att man avhåller sig från att göra något eller ens presentera idéer om ämnet är sådant att det till äventyrs kanske hör hemma på någon annans bord.

Efter en kartläggning och analys av hur det ser ut i dag skulle det gälla att ”äckelrealistiskt” se över vad som är bra, vad som kan eller måste utvecklas, vad nytt som behövs och vad som kunde avslutas.
Det säger sig självt att detta skede varken är lätt eller smärtfritt. Inte desto mindre är det något som inte minst Borgå stift måste ta itu med. Tiderna har förändrats och förändras och strukturerna samt verksamhetsformerna måste ses över. Annars går det som förra predikanten sade: kyrkans skepp står på stadig grund.

Strukturernas enda
uppgift måste vara att stöda kyrkan och församlingarna så att den givna uppgiften förverkligas. Strukturer som inte gör det är i bästa fall onödiga, i sämsta fall till hinder. Samma gäller också aktörerna i kyrkan, i Borgå stift och dess församlingar.


Grunden för det svåra men ofrånkomliga arbete som väntar är tack och lov lagd och den ligger fast. Kyrkans uppgift är förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.
Tryggt är också att veta att den Gud som har gett kyrkan dess uppgift också ser till att uppgiften blir gjord. Kanske inte alltid enligt människors planer – vilket vi gör väl i att komma ihåg – men i alla fall.
Stig Kankkonen



sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00