Beklaglig betoning

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00
För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten.

Kommentarerna var i stort sett samstämmiga och entydiga: ordförandena förväntade sig att kyrkan skulle ge klara besked i värdefrågor och det tämligen lösa formella förhållandet mellan staten och kyrkan betecknades som välfungerande.
Statsminister Matti Vanhanen framhöll uttryckligen att han inte ser orsak till några som helst förändringar av det rådande förhållandet.

 
Illustration: Jan Lindström
Europarådet förefaller att i stort sett ha samma uppfattning beträffande kyrkornas allmänna samhällspolitiska roll samt förhållandet mellan kyrka och stat. Det visar den rekommendation som rådets parlamentarikerförsamling antog i slutet av juni.

Den aktuella rekommendationen byggs upp kring tre inofficiella men klart identifierbara grundprinciper.

Den första
grundprincipen i rekommendationen är att religionen har varit och är en viktig del av det europeiska samhället och att kyrkorna har haft och har mycket att ge samhällsutvecklingen, inte minst i fråga om etik, moral och ideologi.
Denna sida av saken behandlas först och på olika sätt i närmare hälften av rekommendationens sammanlagt 24 punkter.

Den andra
grundprincipen är att en åtskillnad mellan kyrka och stat är ett av de allmänt omfattade europeiska värdena.
De statliga, samhälleliga institutionernas verksamhet skall inte styras av religiösa doktriner och institutionerna skall inte heller engagera sig i sådant som hör kyrkorna till. Som  exempel på sådant nämns interreligiösa dialoger.

Den tredje
grundprincipen, som egentligen följer av de två första, är att de europeiska länderna skall utvecklas i en ständig dialog mellan samhälle och kyrka.
I punkt 20 nämns uttryckligen att Europarådet för sin del redan vidtagit vissa mått och steg för att främja ett närmare samarbete mellan rådet och religiösa samfund.
Europarådets vision av hur Europa skall utvecklas bygger alltså på ett ömsesidigt respektfullt samarbete mellan det världsliga och det andliga, mellan stat och kyrka.
Symptomatiskt nog har rekommendationen hos oss delvis lett till en helt annan och tämligen besynnerlig betoning, som kan exemplifieras med rubriken för Hufvudstadsbladets ledarkommentar i frågan (30.7): ”Håll isär stater och kyrkor”.
En enträgen uppmaning till samarbete i respekt förvandlas med den ensidiga tyngdpunkten lätt till en uppmaning att stänga dörrar, bränna broar och bygga vattentäta skott

Europarådets rekommendation 1804 (2007) kan läsas på här.

Stig Kankkonen



flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00