Nya regler för ansvarsfull investering i kyrkan

Kyrka. Kyrkan skall vara en på många sätt ansvarsfull investerare. Det betonas i de nya etiska reglerna för kyrkans investeringsverksamhet. Kyrkan strävar till att investera i företag som känner ansvar för individen, miljön och samhället och aktivt handlar utgående från detta. 26.4.2007 kl. 00:00

Kyrkan skall vara en på många sätt ansvarsfull investerare. Det betonas i de nya etiska reglerna för kyrkans investeringsverksamhet. Kyrkan strävar till att investera i företag som känner ansvar för individen, miljön och samhället och aktivt handlar utgående från detta.

Kyrkostyrelsen har fastslaget nya etiska regler för kyrkan som ansvarsfull investerare. De nya reglerna är en uppdatering av de etiska regler för placeringsverksamheten som kyrkan godkände 1999.

I praktiken genomförs kyrkans ansvarsfulla investeringsverksamhet enligt fyra principer: negativ bedömning, positiv bedömning, integrerad placeringsverksamhet och påverkan.

Återhållsamhet innebär att man definierar en grupp av företag som man undviker att investera i. Begränsningen kan bero på företagets verksamhetsområde eller oklarheter i dess verksamhet som företagsledningen inte har ingripit i.


Då man tillämpar en positiv bedömning väljer man till portföljen företag som på bästa sätt genomfört ansvarsfull affärsverksamhet. Man kan också investera i teman som anknyter till ansvar, så som i teknologier som riktar in sig på att förhindra klimatförändringar eller på vattenrening.

– En stor och svår utmaning är att göra bedömningar av tänkbara placeringsobjekt, säger kyrkans placeringschef Tomi Viia.

I den integrerade investeringsverksamheten beaktar man så kallade ESG-aspekter, dvs. hänsyn till och respekt för miljön, sociala förhållanden och ansvar (Environmental, Social, Governance).

– Kyrkan skall vara en aktiv ägare och påverka och påverka de företag man placerar i att handla allt mer etiskt, förklarar Viia.

Hur de nya reglerna påverkar redan gjorda placeringar återstår enligt Viia att se.

– Vi skall granska placeringarna och se om något kan eller måste göras, men det tar sin tid.

För att påverka har investerarna också möjlighet att förena sina krafter. I år har man till exempel genomfört ett Carbon Disclosure Project-initiativ vars avsikt var att informera företagens ledarskap om aktieägarnas oro för de risker som klimatförändringen medför.

I initiativet deltog 280 investerare från olika håll i världen och som tillsammans kontrollerar över 41 000 miljarder dollar. Kyrkans centralfond var den första undertecknaren av initiativet i Finland.

 

KT



församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

mariehamns församling. Mariehamns församling sätter ner foten och kräver att Kyrkostyrelsen åtgärdar de problemen med folkbokföringssystemet Kirjuri. 25.6.2015 kl. 11:27

påven. Medier världen över har reagerat på det officiella offentliggörandet av påven Franciskus encyklika om miljön. 25.6.2015 kl. 11:17

pride. Dickursby och Vandaforsens församling uppmärksammas av Helsingfors pridefestival. 25.6.2015 kl. 11:05

maria immonen. Lutherska världsförbundet har valt FM Maria Immonen, 46, till chef för avdelningen för Världstjänst för de följande fem åren. Immonen är den första kvinnan i den ledande positionen. 22.6.2015 kl. 10:11

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13