Attityder kan man inte lagstifta om

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00
Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i.
För en del av oss är det till och med mer än intressant. För dem som ekonomiskt, socialt och annars står och balanserar på gränsen mellan en möjlig och en omöjlig morgondag kan det vara helt avgörande vad som nu sker, inte endast konkret utan också på en attitydnivå.

 
Illustration: Jan Lindström

Attitydernas betydelse har konkretiserats i det principiellt mycket viktiga fallet med den serbiska medborgaren, snart 72-åriga Halide Latifi, som för närvarande bor hos sin brorson i Borgå.

Brorsonen har snart under ett par år tagit hand om henne och båda vill fortsätta med det arrangemanget. Problemet är att Utlänningsverket fattat två beslut om att hon skall utvisas.

Det senaste utvisningsbeslutet fattades för tre veckor sedan. Utlänningsverkat motiverar på tre maskinskrivna sidor varför de inte kan bevilja henne uppehållstillstånd.

Bland argumenten finns allt från att det är möjligt också för en smått dement, deprimerad gammal kvinna att leva ett drägligt liv i Kosovo till att det är fritt fram för släktingar var som helst i världen att stöda henne ekonomiskt om vården eller boendet blir för dyrt för henne att klara av på egen hand.

Enligt Utlänningsverket finns det kort sagt ingenting avgörande som skulle säga att man inte rimligtvis kan förutsätta att Halide Latifi fortsätter att leva i sitt hemland.

Utlänningsverkets tolkning av hur den verklighet ser ut som Halide Latifi skulle utvisas till har ifrågasatts och ifrågasätts.
Hur man väljer att bedöma förhållandena i Kosovo har inte endast med vad som brukar kallas kalla fakta utan också med attityder att göra. Den som har attityden att Latifi skall utvisas ser den på sitt sett. Den som vill att hon inte skall utvisas ser den på sitt sätt. Fakta finns där, men de uppfattas och bedöms på olika sätt.

Samma gäller bedömningen av det som sägs i utlänningslagen § 52: ”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd …”
De flesta av dem som följt med fallet Latifi anser säkert att det av många individuella mänskliga orsaker är oskäligt att inte bevilja henne uppehållstillstånd.

Men Utlänningsverket har en annan uppfattning.
I en radiointervju med verkets enhetsdirektör Esko Repo låter han förstå att det vore orättvist mot andra att på basis av individuella mänskliga orsaker bevilja Latifi uppehållstillstånd.
Logiken förefaller vara lika solklar som absurd.
Individuella mänskliga orsaker kan inte tillämpas eftersom det är fråga om individuella mänskliga orsaker som därför följaktligen inte kan tillämpas generellt.

I olika sammanhang har Utlänningsverket betonat att lagen måste följas. Så är det förstås också. Men attityder kan man inte lagstifta om. Och det är på det planet problemen för Halide Latifi huvudsakligen förefaller uppstå vad Utlänningsverket beträffar.
Vill man se något gott i det som nu skett kring fallet Latifi skulle det i så fall vara att behovet av ”attitydbedömningar” i samband med lagstiftning blivit uppenbart.
Även om man som sagt inte kan stifta lagar om attityder kan man stifta lagar som formuleras utgående från hur de i värsta fall kan tolkas.
Till den delen har Utlänningsverket varit lagstiftarna till stor hjälp med konkreta exempel.

Stig Kankkonen



Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

Kyrkomötet i Åbo vill effektivera arbetet i vår. 5.11.2014 kl. 11:18

feminism. Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen? 5.11.2014 kl. 00:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00