En viljestark gudsman

Människa. Vägen från Pielavesi till Kuopio för Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop Leo Makkonen har varit allt annat än rak. 14.4.2007 kl. 00:00

Avståndet mellan Pielavesi, där Leo Makkonen föddes sommaren 1948, och Kuopio, där Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop, Karelens och hela Finlands biskop Leo Anno Domini 2007 har sitt arbetsrum, är endast 75 kilometer. I den meningen har överherden alltså inte färdats långt, men nog annars. Vägen från Pielavesi till Kuopio har varit allt annat än rak.

 
Leo Makkonen är Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop. Foto: Stig Kankkonen

 

Den bok som Maija Hurri skrivit om ärkebiskop Leo har getts titeln Kutsumus ja tahto, alltså Kallelse och vilja. Länge behöver man inte samtala med de finländska ortodoxas överherde för att förstå varför. Den röda tråden i ärkebiskop Leos liv förefaller ha varit att följa Guds kallelse oberoende av vart och till vilka uppgifter den har fört och att göra det med en vilja som är både seg och målmedveten.

Mycket till psykolog behöver man inte heller vara för att inse att förklaringen till kallelsetroheten och den starka viljan finns både i generna och i ärkebiskopens barn- och ungdomstid.

Det började i ”papphemmet”

I juni 1948 fick Jeudokia och Aleksanteri Makkonen sitt första barn. Då modern kom hem med pojken till Taipale by i Pielavesi var det inte mycket till hem att tala om. Familjen Makkonen bodde nämligen som evakuerade i storstugan i en bondgård. Det utrymme som de kunde kalla sitt bestod av några kvadratmeter golvyta som avskiljts med hjälp av pappväggar som inte ens nådde upp till taket. Inredningen bestod av en säng, ett par stolar och ett litet skåp. Med den vrån som bas började Makkonens, som nu för andra gången var evakuerade från sitt hem i Salmi by Karelen, bygga upp en ny tillvaro.

– Först byggdes ett fähus, sedan en bastu och slutligen ett hus, berättar ärkebiskop Leo.

– Samtidigt gällde det för min far att bryta odlingsmark.

Leo fick med tiden sällskap av en bror och en syster och modern skötte hemmet och barnen.

– Hon hade alltid varit intresserad av att utbilda sig, men tiderna var sådana att det helt enkelt inte gick. I stället började hon utbilda andra och fungerade som lärare, bland annat och inte minst som religionslärare.

Att familjen Makkonen var karelare och ortodoxa gjorde att de i den tidens Finland inte sågs med allt för blida ögon. Deras karelska språk var obegripligt och deras ortodoxa tro var främmande.

– Jag kommer mycket väl ihåg hur bittert min mor ofta grät över hur illa vi behandlades och över den illvilja som visades oss�

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 16/2007. 

Stig Kankkonen



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26