De gröna kvistarnas dag

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner.

 
Illustration: Jan Lindström

Det latinska namnet på Skärtorsdag är dies viridium vilket betyder de gröna kvistarnas dag. Det namnet har dagen fått därför att det var då som de som hade avstängts från nattvardsgemenskapen återupptogs i församlingen. De blev på nytt gröna kvistar i vinträdet, som är Jesus.

Dagen vittnar också om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. En handling som kraftfullt och konkret predikar budskapet att de kristna skall älska och tjäna varandra. Och dagen vittnar om nattvardens instiftelse, om att Guds son Jesus Kristus offrar sig för vår skull. I nattvarden får vi bekräftelse på våra synders förlåtelse och på att vi får leva i gemenskap med Gud och med varandra.


De nationella kyrkliga nyheterna de senaste veckorna står i ganska bjärt kontrast till Skärtorsdagens budskap. De vittnar inte om hur vi kristna älskar varandra, hur vi tjänar varandra, hur vi lever ut vår gemenskap och ger uttryck för vår tacksamhet gentemot Gud och hur vi vill föra ut budskapet om hans kärlek till alla och en var.

Nyheterna vittnar tyvärr om hur vi skall utesluta andra, hur formell ordning och rigorös paragraftolkning blir viktigare än respekt, förståelse och flexibelt samarbete, hur ja inte längre med nödvändighet behöver vara ja eller nej vara nej.De kyrkliga nyheter som i dag får de största och flesta rubrikerna talar kort sagt inte om hur vi kristna ödmjukt tvättar varandras fötter eller annars visar prov på ödmjukt tjänande, utan om hur vi med stålhättade skor sparkar varandra på smalbenen eller i baken.

I den verklighet som nyheterna återspeglar är skärtorsdagen Anno Domini 2007 inte fråga om de gröna kvistarnas dag utan mera om de avsågade eller de avsågningshotade kvistarnas dag.

Vid det här laget ter det sig tämligen självklart att vår kyrkas karta för vägen framåt bör ritas utgående från vad som är gemensamt och inte utgående från vad som skiljer åt.
Den bör ritas utgående från hur så många som möjligt kan inspireras och stödjas att tjäna och kalla så många som möjligt till gemenskap med Gud, och inte utgående från hur vi skall bli kvitt de arbetare i Guds rike som inte uppfyller våra krav och förväntningar.

Den bör ritas utgående från att Guds Ord är det högsta rättesnöret och att varje kristens uppdrag är att föra ut Ordet.

Profeten Jeremias råd och beskrivning av verkligheten känns brännande aktuell i detta sammanhang trots att han verkade för omkring 2 600 år sedan. Så här säger Herren via honom: ”Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ’Det vill vi inte.’”.En fråga som vi har att ta ställning till är om vi vill det.

Det trösterika och stora också den här Skärtorsdagen är att Kristi kyrka och den kristna kärleken inte är beroende av rubriker och nyheter om hur vi misslyckas. Kristi kyrka finns för evigt och Guds kärlek har besegrat vår sista fiende, döden.

Det vittnar Jesu uppståndelse och den tomma graven om. Det är det vittnesbördet som vi som kristna har i uppdrag att föra vidare. Budskapet om Jesus Kristus och honom som korsfäst, död och uppstånden.

Stig Kankkonen



bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07