De gröna kvistarnas dag

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner.

 
Illustration: Jan Lindström

Det latinska namnet på Skärtorsdag är dies viridium vilket betyder de gröna kvistarnas dag. Det namnet har dagen fått därför att det var då som de som hade avstängts från nattvardsgemenskapen återupptogs i församlingen. De blev på nytt gröna kvistar i vinträdet, som är Jesus.

Dagen vittnar också om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. En handling som kraftfullt och konkret predikar budskapet att de kristna skall älska och tjäna varandra. Och dagen vittnar om nattvardens instiftelse, om att Guds son Jesus Kristus offrar sig för vår skull. I nattvarden får vi bekräftelse på våra synders förlåtelse och på att vi får leva i gemenskap med Gud och med varandra.


De nationella kyrkliga nyheterna de senaste veckorna står i ganska bjärt kontrast till Skärtorsdagens budskap. De vittnar inte om hur vi kristna älskar varandra, hur vi tjänar varandra, hur vi lever ut vår gemenskap och ger uttryck för vår tacksamhet gentemot Gud och hur vi vill föra ut budskapet om hans kärlek till alla och en var.

Nyheterna vittnar tyvärr om hur vi skall utesluta andra, hur formell ordning och rigorös paragraftolkning blir viktigare än respekt, förståelse och flexibelt samarbete, hur ja inte längre med nödvändighet behöver vara ja eller nej vara nej.De kyrkliga nyheter som i dag får de största och flesta rubrikerna talar kort sagt inte om hur vi kristna ödmjukt tvättar varandras fötter eller annars visar prov på ödmjukt tjänande, utan om hur vi med stålhättade skor sparkar varandra på smalbenen eller i baken.

I den verklighet som nyheterna återspeglar är skärtorsdagen Anno Domini 2007 inte fråga om de gröna kvistarnas dag utan mera om de avsågade eller de avsågningshotade kvistarnas dag.

Vid det här laget ter det sig tämligen självklart att vår kyrkas karta för vägen framåt bör ritas utgående från vad som är gemensamt och inte utgående från vad som skiljer åt.
Den bör ritas utgående från hur så många som möjligt kan inspireras och stödjas att tjäna och kalla så många som möjligt till gemenskap med Gud, och inte utgående från hur vi skall bli kvitt de arbetare i Guds rike som inte uppfyller våra krav och förväntningar.

Den bör ritas utgående från att Guds Ord är det högsta rättesnöret och att varje kristens uppdrag är att föra ut Ordet.

Profeten Jeremias råd och beskrivning av verkligheten känns brännande aktuell i detta sammanhang trots att han verkade för omkring 2 600 år sedan. Så här säger Herren via honom: ”Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ’Det vill vi inte.’”.En fråga som vi har att ta ställning till är om vi vill det.

Det trösterika och stora också den här Skärtorsdagen är att Kristi kyrka och den kristna kärleken inte är beroende av rubriker och nyheter om hur vi misslyckas. Kristi kyrka finns för evigt och Guds kärlek har besegrat vår sista fiende, döden.

Det vittnar Jesu uppståndelse och den tomma graven om. Det är det vittnesbördet som vi som kristna har i uppdrag att föra vidare. Budskapet om Jesus Kristus och honom som korsfäst, död och uppstånden.

Stig Kankkonen



Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46