Obegriplig prioritering

Ledare. Ledare 13/2007 I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.
27.3.2007 kl. 00:00
I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.


 
Illustration: Jan Lindström
Droppen som fick Simolas bägare att rinna över var en gudstjänst i Hyvinge. En kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från SLEY. Föreningen hade i förväg meddelat att predikanten inte kan delta om en kvinnlig präst medverkar i gudstjänsten. Av någon orsak var ändå en kvinna inprickad på arbetslistan den söndagen. Den gästande predikanten meddelade att han väjer, men det hela slutade med att den kvinnliga prästen väjde.

Att Simola som en av många reagerade på detta är förståeligt. Och självfallet har alla som reagerat och reagerar rätt att göra det och deklarera sitt bestämda avståndstagande från att en manlig präst inte kan samarbeta med en kvinnlig kollega.
Så långt är alltså allt i sin ordning.

Det som gör Simolas offentliga reaktion på ledarplats i landets största samfällighets tidning problematisk är de slutsatser han hävdar att församlingarna överlag borde dra av det skedda. Simola menar att allt stöd till SLEY bör dras in och att Nordens största kristna ungdomsfestival, som arrangeras av föreningen, bör bojkottas. Festivalen besöks årligen av omkring 10 000 ungdomar.

Simola fick snabbt gehör för sina tankar i landet näst största samfällighet, Esbo kyrkliga samfällighet.
Då fullmäktige vid sitt senaste möte behandlade understödet till kyrkans missionsorganisationer framkastades tanken att man inte skulle stöda föreningar som inte accepterar kvinnliga präster.
Hur stort stödet för den tanken var blev aldrig klart eftersom fullmäktige inte röstade om den saken.

Kanske inte helt överraskande valde tidningen Esse, Kirkko & Kapunkis kollega i Esbo kyrkliga samfällighet, att också ta upp temat. Det gjorde man i veckans fråga som undrar om församlingarna i Esbo borde dra in sitt stöd till organisationer som motsätter sig kvinnliga präster.
Då detta skrivs har 45 procent svarat ja och 54 procent nej på den frågan.
Det som nu skett och sker är att allt arbete för Guds rikes bästa i Finland, i Norden och på missionsfälten i hela världen, på vissa håll underordnas kvinnoprästfrågan.
Den som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster skall inte heller få kyrkans stöd och hjälp med att sprida budskapet om den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus, Guds Son och världens Frälsare.

Oberoende av var man står i kvinnoprästfrågan måste det rimligtvis ses som en på många sätt och på många plan obegriplig prioritering att frågan om synen på kvinnliga präster skall vara snart sagt det enda som avgör om man duger som arbetare och tjänare i Guds rike.
Fortsätter det så här blir det väl förr eller senare dags att skriva om Kyrkoordningen så att all lära i kyrkan inte längre ”skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, utan enligt synen på kvinnopräster.
I en allmän kommentar i Kotimaa (22.3) till utmaningarna i samband med kvinnoprästfrågan understryker biskop Eero Huovinen tre saker.
För det första att varje präst förbundit sig att följa kyrkans ordning, enligt vilken män och kvinnor kan vara präster. För det andra att sann tolerans innebär fördragsamhet också med dem som tänker annorlunda. För det tredje att polarisering i trosfrågor i allmänhet inte leder till något positivt.

Den slutsats Huovinen drar är att man inom kyrkan på ett nytt sätt måste fundera på hur de som avviker från vår kyrkas nuvarande huvudlinje i kvinnoprästfrågan skall ges rum att verka inom kyrkan.
Det är att hoppas att biskop Huovinens tankar slår rot och växer sig starka och att den aggressivitet som i dag finns på olika håll snart kan ersättas med sann tolerans och fördragsamhet och ärligt frågande efter Guds vilja.

Stig Kankkonen



Ledare. Nr 9/2008. Dramatiken kring Stora Ensos cellulosafabrik i Kemijärvi har engagerat såväl medborgare som landets högsta politiska ledning. En central fråga är vem eller vilka som skall ta sitt samhällsansvar. En del menar att det primärt är Stora Enso, en del att det är regeringen, en del att det sist och slutligen är riksdagen och en del att alla tre aktörer måste dela på ansvaret. 25.2.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. 25.2.2008 kl. 00:00

Världen. Luxemburgs parlament har beslutat att legalisera dödshjälp för svårt sjuka människor. 25.2.2008 kl. 00:00

Människa. Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag? 22.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Ola Salo från bandet The Ark ska spela rollen som Jesus i Jesus Christ Superstar på Malmö Opera. 22.2.2008 kl. 00:00

Kultur. ”Jaha” och ”inte ett fiasko” lydde omdömena från andra sidan viken då filmen Arn – Tempelriddaren hade Sverigepremiär vid jul. För nordiska förhållanden har filmatiseringen av Jan Guillous två första böcker i tempelriddartrilogin kört med rekordstor budget. Jämfört med amerikanska filmer i samma genre har de summor som östs ner i projektet ändå varit anspråkslösa. 21.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Följ Jesus i fem veckor. Det är konceptet för Lukas församlings nya lärjungaskola. – Fast egentligen tar det ett helt liv. 21.2.2008 kl. 00:00

Människa. Hon byggde upp ett skyddshem för övergivna gravida flickor i Bangkok. 21.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Högsta förvaltningsdomstolen har i och med ett aktuellt avgörande slagit fast att en manlig präst inte har rätt att vägra altarsamarbete med en kvinnlig kollega. Också i gudstjänsten är han tjänsteman och vägran att samarbete är därför att beteckna som diskriminering. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret fick flest röster, hela 44, i prästernas kyrkomötesval. Tvåa kom Helene Liljeström med 38 röster. I stiftsfullmäktigevalet fick Liljeström klart flest präströster, 34 stycken mot tvåan, Stig-Olof Fernströms 21 röster. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Jomala församling på Åland har man bildat en diakoniförening som på kort tid fått 55 medlemmar. Ivern att samla medel är stor. 20.2.2008 kl. 00:00

Världen. Under 2007 var det, för tredje året i rad, färre som lämnade Svenska kyrkan. Många av dem som utträder kan dessutom tänka sig att återvända, enligt en undersökning som Uppsala domkyrkoförsamling gör varje år. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av 2007 hörde 81,7 procent av finländarna. Ett år tidigare var kyrkotillhörigheten 82,4 procent. Procentuellt minst människor lämnade kyrkan i Borgå stift. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingshemmet i Solf är grundrenoverat och var fyllt till sista plats när det i söndags återinvigdes av biskop Gustav Björkstrand. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka.  – Lite som en storm i ett vattenglas, kallar lagfarne assessorn Kasten Österholm vid domkapitlet kritiken mot den utdragna rösträkningen i Borgå stift. Någon imageförlust ser han inte i det faktum att det minsta stiftet i kyrkan fick sina resultat sist. 19.2.2008 kl. 00:00

tro. Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar. 22.8.2016 kl. 11:40

norge. Den 15 augusti öppnade Den norske kirke en nättjänst för att skriva in eller ut sig ur kyrkan. 22.8.2016 kl. 10:38

Helsinge kyrka. Helsinge kyrka S:t Lars kommer att genomgå en grundlig renovering i höst. Renoveringen beräknas ta två månader. Vapenhuset och kyrkbänkarna ska rustas upp. 22.8.2016 kl. 10:37

Svenska kyrkan. Korskampanj, kyrkohandbok och bjudresor. I sommar har Svenska kyrkans agerande väckt diskussion både i traditionella och sociala medier. Problemet är kanske att kyrkan strävar efter att presentera en enhetlig mediefasad. 18.8.2016 kl. 12:27

ekonomi. För tredje året i rad lyckades församlingarna sänka sina verksamhetskostnader. 17.8.2016 kl. 15:33