Församlingarna får stöd i arbetet med invandrare

Kyrka. – En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare. 25.3.2007 kl. 00:00

– En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare.


Under de senaste tio åren har kyrkorna i vårt land byggt upp ett fungerande invandrararbete. Speciellt på orter där det finns mottagningscentraler deltar församlingarna aktivt i invandrararbetet. Kyrkorna kan erbjuda baskunskap om de lagar som gäller allt från asylsökande till invandrare.

Då kyrkorna samlades kring invandrarfrågor första gången 1997 fanns det ett behov av att kartlägga det som görs i församlingarna och vad kyrkorna kan göra tillsammans, och om det fanns material som kunde vara stöda församlingarna i arbetet. En ekumenisk arbetsgrupp tillsattes och idag finns boken som ett konkret stöd i arbetet med invandrare.

– Kyrkorna vill också ge möjlighet till fördjupning i den process som mötet med det annorlunda innebär. Vare sig det handlar om religionsmöte eller kulturmöte är det i första hand människor som möts, säger Edström. I mötet kan det uppstå en berikande dialog mellan människor som vill varandras bästa men som inte alltid vet hur det ska gå till för att man kommer från och representerar en annan del av världen.

– Församlingen är ett forum för invandrares integrering i vårt samhälle. Ingen går, eller ska kunna gå, helt oförändrad igenom denna process. Därför vill boken ta fasta på det positiva i mötet och det kreativa i dialogen med det annorlunda. Församlingen är förpliktad att ta sitt ansvar för den som är marginaliserad, det finns liksom inbyggt i detta att vara församling, att själv representera ett annorlunda sätt att förhålla sig till sin medmänniska. Det som kallas kärleken till nästan, säger Edström.

Förändra attityder en utmaning

Edström konstaterar att invandrarna blir allt synligare i vårt samhälle.

– Tyvärr upplevs invandrare av många fortfarande som ett problem. Vi glömmer att invandrarna representerar en minst lika brokig skara människor som de som fötts här. Alla bär vi på likheter och olikheter med varandra. Alla representerar vi en annan del av världen inför varandra. Varje människa är en värld i sig själv, säger Edström.

Boken som utkom i slutet av januari har utarbetats med tanke på församlingarnas arbete bland flyktingar och invandrare, och responsen från församlingarna har hittills varit positiv, berättar Edström.

– Men boken kan läsas av vem som helst som är intresserad av invandrarfrågor, allt från asyllagstiftning, flyktingskap till integrering och de inre processer som en invandrare går igenom i sitt nya hemland. Den är tänkt att vara ett redskap i den process som mötet mellan människor med olika kulturbakgrund i Svenskfinland innebär.

Jani Edström berättar att ett syfte med boken är att visa den rikedom i mångfalden som kontakten till flyktingar och invandrare ger.

– Ett annat syfte är att förändra attityden till flyktingar och invandrare. Media har alltför ofta spätt på vanliga fördomar med en ensidig och ofta negativ rapportering om invandrarnas situation, säger Edström. Kyrkornas och församlingarnas utmaning är att arbeta mot dessa fördomar både i det egna arbetet och genom att sträva efter attitydförändring ute i samhället.

Edström påpekar att det ju faktiskt inte är människorna som är problemet, med undantag för rent kriminella inslag.

– Problemet ligger i de länder människor flyr från och de problemen kan vi inte lösa härifrån. Det ansvaret ligger på det internationella samfundet. Andra problem eller utmaningar uppstår i mötet mellan olika lagstiftning, kulturer, synsätt, personligheter, förväntningar och dylikt.

Det är främst genom diakoniarbetet, i gudstjänster och smågrupper som församlingarna möter invandrare. Ansvaret för arbetet med flyktingar och invandare ligger ofta hos diakonitjänsteinnehavarna i församlingarna. En del församlingar har utsett en präst eller annan medarbetare som koordinerar invandrararbetet. I Borgå stift koordineras invandrararbetet av stiftssekreteraren för församlingsdiakoni på domkapitlet.
KT



julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00