Oro för TF:s framtid

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget.

 Den strategiarbetsgrupp som rektorn för Åbo Akademi, Jorma Mattinen, tillsatte i fjol har presenterat sin första rapport.
– Arbetsgruppen har fokuserat på konkreta åtgärder som ytterligare skulle stärka Åbo Akademis ställning som ett kvalitativt högtstående universitet, betonar akademins personalchef Margita Vainio, som fungerat som arbetsgruppens sekreterare.
– Vi har – trots allt – klarat oss bra och gör det fortfarande, och eftersom vi vill klara oss bra också i framtiden är det viktigt att planera för kommande utmaningar.

Nya utmaningar

Arbetet har enligt Vainio gjorts med beaktande av de stora samhälleliga förändringarna och de krav som de ställer på akademin, forskningen och undervisningen.
– Alla torde vara överens om att vi inte kan möta de nya utmaningar som ÅA står inför utan att strukturerna och verksamheten ses över.
– Oberoende av hur man ställer sig till exempel till produktivitetskraven så finns de, och vi måste leva med dem. Det innebär att vi måste se över strukturer och verksamheter.
Vainio understryker att den aktuella rapporten är ett diskussionsunderlag och ett första genomarbetat inlägg i den process som skall leda fram till en uppdatering av Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte på åren 2007-2011.
En helhet av de konkreta förslagen är att fakulteternas antal minskas till fyra genom att bland annat slå samman Teologiska och Humanistiska fakulteten.

Tummen ner

Professor Ingvar Dahlbacka, dekanus för teologiska fakulteten, sätter tummen ner för en sammanslagning med humanistiska fakulteten.
– Det man kan konstatera är att den föreslagna sammanslagningen, i motsats till alla andra sammanslagningar, inte motiveras vare sig innehållsligt, ekonomiskt eller på annat sätt, konstaterar Dahlbacka.
– Jag finner det också snällt sagt märkligt att teologin inte nämns bland de ämnen som enligt arbetsgruppen är kulturbärande.
– De ämnen som nämns är svenska, etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och religionsvetenskap. Anser arbetsgruppen verkligen att teologin inte är kulturbärande? undrar Dahlbacka.

Profil och identitet

Det som enligt Dahlbacka skulle hända om förslaget i planen förverkligades är att fakulteten skulle förvandlas till en liten, tämligen betydelselös enhet vid humanistiska fakulteten.
– Fakultetens profil och identitet försvinner, understryker Dahlbacka.
– Det är svårt att tro att detta inte skulle ha konsekvenser för dem som vi finns till för, nämligen kyrkan och då huvudsakligen Borgå stift, för skolorna och deras behov av religionslärare och i allt högsta grad också för andra avnämare som har behov av svenskspråkiga teologer.
– Förmodligen skulle också mycket av det goda samarbete som fakulteten idag har med andra teologiska fakulteter framför allt i vårt eget land och i Norden raseras.

Målen har nåtts

Till allt detta kommer enligt Dahlbacka att teologiska fakulteten levt upp till de mål som ställts upp för den.
– Jag tycker inte att man skall slå sönder något som visat sig fungera.
– Nu gäller det att söka motiverade samarbetslösningar och den vägen uppnå ännu bättre resultat och ännu effektivare strukturer, säger Dahlbacka.
– I det arbetet vill Teologiska fakulteten gärna vara med, men vi vill inte bli påtvingade lösningar som bevisligen skulle försämravåra verksamhetsmöjligheter.

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00