Kyrkliga ställningstaganden efterlyses

Ledare. Ledare 7/2007 I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat. 12.2.2007 kl. 00:00

I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat.
(Den som inte ställde upp vad socialdemokraternas ordförande Eero Heinäluoma, men partiet representerades av en annan toppkraft, nämligen partisekreterare Maarit Felt-Ranta).


Det som var åtminstone aningen överraskande, positivt överraskande, var partiledarnas klara besked att kyrkans åsikt i värdefrågor verkligen har betydelse, ofta till och med stor betydelse, i den politiska beslutsprocessen. Detta dock förutsatt att kyrkan har en klar och tydlig åsikt. Enligt partiledarna – och inte endast enligt dem – är så inte alltid fallet. Kyrkans budskap är allt för ofta så runt och luddigt att det är svårt att tro att det finns ett ställningstagande inbäddat i det. Dessutom talar kyrkan inte sällan med kluven tunga. Om ett organ tydligt och klart uttalar sig kan ett annat organ omedelbart reagera och säga något helt annat.

För kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen – det är ju i dessa organ som kyrkans officiella positionsbestämningar görs och beslut om ställningstaganden fattas – är allt detta en stor utmaning.
Kyrkan kan inte endast ödmjukt tacka för visat förtroende och dra sig tillbaka med motiveringen att dess uppgift är att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten. Den måste fråga sig hur den skall möta den av allt att döma ganska stora sociala beställningen på kyrkliga ställningstaganden i värderelaterade frågor.

En av de största utmaningarna för kyrkan i den processen är att skapa förutsättningar för trovärdiga och relevanta markeringar i samhällsdebatten.
Det som då behövs är kontakter och kunskap. Kontakter som gör det möjligt att följa med vad som är på gång och – vilket kanske är ännu viktigare – vad som är på kommande, samt kunskap som hjälper att agera och reagera.

Kyrkomötet har därför bland annat att besvara frågan om kyrkan har de resurser som behövs eller om de måste skapas.
För en utomstående är det svårt att tro det skulle vara möjligt att med nuvarande resurser och resursfördelning möta de utmaningar som partiledarna indirekt ställer kyrkan inför. Det som åtminstone förefaller behövas är effektivare samordning av existerande resurser. Det kan antingen ske från fall till fall eller med hjälp av ett permanent samarbetsorgan.

En annan möjlighet är att man vid kyrkostyrelsen skapar en helt ny enhet med uppgift att helt fokuserar på samhällskontakter och samhällsutveckling ur ett kyrkligt perspektiv. Avdelningen skulle naturligtvis arbeta i nära och kontinuerlig kontakt med de enheter som redan arbetar med samhällsrelaterade frågor, som till exempel biskopsmötet, kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning och Kyrkans forskningscentral.

Uppsägningarna vid företaget Perlos i norra Karelen konkretiserar utmaningarna för kyrkan.
Då uppsägningarna var ett faktum reagerade församlingarna tacknämligt snabbt och målmedvetet.
En öppen fråga är däremot hur kyrkan skall agera kraftfullt och målmedvetet för att bidra till att forma ett samhälle där alla – oberoende av till exempel konjunkturväxlingar och konkurrenssituationer – kan vara trygga.

Stig Kankkonen



julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00