Utskärsön blev min värld

Människa. – Jag känner aktivt att jag hör till den världsvida kyrkan, säger Monica Aaltonen på sin ö ute i Östersjön. Och jag har en kyrka dit jag kan gå alla dagar. 12.2.2007 kl. 00:00


Holmarna i Monica Aaltonens liv heter Lekholmen och Aspö.Efter två timmar i sjörök lägger m/s Eivor till vid Aspö ute i Östersjön. ”Folklyfta” står det på hissen vid förbindelsebåtens café. Eivors skyltning är på isländska, EU:s upphandlingsregler har följder också för förbindelsbåtarna i Skärgårdshavet.Det blåser kallt och snålt mellan aspögårdarna som alla ligger tätt vid hamnen. Halva byn bildar mottagningskommitté. Vintertid är besökare sällsynta, för utan övernattning går öbesök att ordna bara på tisdagar. Monica Aaltonen är bekant för många sommarseglare som avnjutit en delikat fiskmiddag på hennes Blå veranda. Nu sover verandan, sjöröken eliminerar utsikten ut mot havet och inne i kapellet förtar rimfrosten på fönstren effekten av att altartavlan flyter samman med havslandskapet. Hon är uppvuxen i då nybyggda förorten Hertonäs, i ett vanligt hem där man gick i kyrkan till jul. Många årskullar helsingforsungdomar känner henne som Monken, kyrklig ungdomsledare och holmvärd på de svenska församlingarnas Lekholmen när de gick i skriftskola. En plats för otaliga jippon där det skrevs sånger nätterna igenom. På vintrarna jobbade skolungdomssekreteraren med skolbesök i sådan mängd att hon kunde travestera Westö och berätta om ”skolorna där vi gick”. – Det fanns 14 läroverk och hundra yrkesskolelever på den tiden. Församlingarna var inte sämre. Femton ungdomsledare och -pastorer fanns på plats vid de månatliga ledarsamlingarna i huvudstadsförsamlingarna.

En bit av Lekholmen

Alla som bott på Lekholmen känner till vad completorium är. Många holmbor reste över till Vadstena för att lära mer om tideböner och annat som ingår i den högkyrkliga fromheten. Monica själv hör till Societas Sancte Birgittae eller den heliga Birgittas orden och åker på generalkonvent till Vadstena för en vecka varje sommar. Nå, nästan varje.
– Birgittaorden är en tredje gradens orden, berättar Monica medan hon serverar av sina specialiteter i den ombyggda lagården där hon bor med sin Kaj. Mellan gäddrom och gravad lax ger hon en behövlig orientering i ordensgrader. En första gradens orden, där bor och förblir man i sitt kloster. I en orden av andra graden bor man i klostret men arbetar ute i samhället.
Tredje graden är för lekmän som arbetar och bor som folk i allmänhet men som regelbundet kommer samman för att fördjupa sitt andliga liv. Ett konvent är som en veckas ”klosterliv” med mässor och tideböner tillsammans med ordenssyskon.

Men ordenslivet hör också vardagen till.– Varje lördag läser vi kompletoriet klockan 21, säger hon om sin osynliga gemenskap av bedjare. 40 procent av medlemmarna är präster och rundbreven från Vadstena berättar om flere som råkat ut för Svenska kyrkans yrkesförbud och till och med avsättning.
– Sen när män börjar föda behöver vi kvinnliga präster, säger hon illmarigt. I hennes egen orden är det högsta ämbetet delat på en fader confessor och moder superior. Den heliga Birgitta var först med munkar och nunnor i samma orden, ingen nedvärdering av kvinnan här.
– Men jag förstår bra att folk tycker att det är en jämlikhetsfråga, säger Monica som tar ut jämlikheten via jaktlaget och skjuter både grävling och mårdhund. Fast säljakten lämnar hon åt karlarna.

Läs mera om Monica Aaltonen i papperstidningen 7/2007.

Rolf af Hällström



Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

LIVSFÖRVANDLING. Trygve Stålstedt växte upp med en alkoholiserad far. När han var vuxen och fick egen familj blev han själv alkoholist. Nu är han nykter och lever sitt andra liv. – Jag vet att människor kan förvandlas, men förvandling är skrämmande. 2.10.2025 kl. 15:01

BISTÅND. USA och flera stora europeiska länder skär i biståndet. Det leder nu till att KUA får se över hur många man har råd att ha på huvudkontoret i Helsingfors. 2.10.2025 kl. 11:54

laestadianer. Bland finskspråkiga laestadianer finns en oro över den riktning kyrkan tagit. Men någon bredare diskussion om att lämna kyrkan har inte förts. 30.9.2025 kl. 12:20

PRÄSTVIGNING. Teologie magister Katarina Smeds prästvigdes i Borgå domkyrka igår. Hon ska jobba i Johannes församling. 29.9.2025 kl. 10:37

fred. "Det är inte ofosterländskt att i alla lägen fråga om ett krig är rättfärdigt", anser biskoparna i ett öppet biskopsbrev till kyrkan. 26.9.2025 kl. 11:54