Kyrkan kritiseras på märkliga grunder

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument.

Kritiken har avfyrats till exempel på ledarplats i Västra Nyland (27.1) och i en stort upplagd artikel i Helsingin Sanomat (28.1). Också en del kyrkligt anställda har med uppenbar iver engagerat sig i denna kritik.

Att hitta gemensamma teman för aktionerna är tämligen lätt. Kyrkan har gjort bort sig i kvinnoprästfrågan, i frågan om välsignelse av homosexuella parförhållanden, i frågan om konstgjord befruktning och i frågan om sexualundervisning.
Att hitta någon konsekvens i argumentationen är däremot mycket svårt. Det beror på att det enda konsekventa förefaller vara att allt som kyrkan gör är mer eller mindre galet.

Västra Nyland hävdar på ledarplats bland annat följande om ”statskyrkans” (vi har ingen statskyrka i Finland, däremot en folkkyrka) inställning till välsignelse av homosexuella parförhållanden:
”Kyrkan godkänner inte utlevd homosexualitet och avstår från att välsigna partnerskapen. I det avseendet kan man hävda att kyrkan diskriminerar personer med en viss sexuell läggning, och alltså begår ett brott mot Finlands lag”.
Det stämmer att kyrkan inte godkänner utlevd homosexualitet och inte välsignar partnerskap.
Men att detta skulle innebära diskriminering av personer med en viss sexuell läggning stämmer inte, liksom inte heller påståendet att utebliven välsignelse är ett brott mot Finlands lag.

Ledarskribenten gör två grundläggande misstag.
Det ena är att påstå att det är det samma att säga nej till välsignelse av en handling (i detta fall utövad homosexualitet) som att säga nej till välsignelse av den person som utför handlingen (i detta fall till homosexuella).
Det andra är att anta att det är en objektiv rätt att få välsignelse för allt man gör. Så är det inte. Och kyrkan ”avstår” ingalunda från att välsigna homosexuella personer. Den välsignar alla.
Artikeln i Helsingin Sanomat är en historia för sig.
Den bild av kyrkan som den i korthet vill förmedla är att det mesta är galet. I den påstås att den statskyrka, som alltså inte finns, inte har tagit ställning där den de facto har tagit ställning. Och den låter förstå att där kyrkan har tagit ställning har den praktiskt taget alltid tagit fel ställning.
Kort sagt: ingenting är bra.

Det stoff som man däremot gärna hänvisar till i debatten är det mesta som sägs mot det som kyrkan lär eller förutsätter av sina anställda. I synnerhet om det är personer inom kyrkan som framför åsikterna.

De argument som absolut inte ser ut att duga i debatten är ställningstaganden som motiveras med kyrkans lära och ordning. Läran är a priori gammalmodig, konservativ och ute. Kyrkans ordning och förväntningar på solidaritet med den är uttryck för censur, påtryckning, kväsning.
Intrycket blir att kyrkan helt enkelt inte har rätt till sin tro eller att förutsätta att de som valt att tjäna kyrkan håller sig till dess tro och lära.

Om samma sätt att resonera skulle tillämpas på andra institutioner skulle till exempel armén få på pälsen för att den kräver att order åtlyds och regler följs.
Polisväsendet skulle kritiseras för att poliserna förutsätts hålla sig till lagar och förordningar.
Politiska partier skulle hudflås för att de har program som partianställda förutsätts omfatta och arbeta för.

Kyrkan har ett budskap som är för men inte av denna världen. Det budskapet måste kyrkan och de som vill tjäna den hålla fast vid.
Gud är, som Paulus betonar, en ordningens Gud och Kristi kyrka en ordningens kyrka. Därför kan det inte vara fritt fram för alla att självsvåldigt skriva sina egna regler inom kyrkan och kräva att få leva efter dem.
Och de som kritiserar kyrkan borde inte kritisera den då den håller fast vid budskap och ordning utan då den inte gör det.
Nu är det alltså precis tvärtom.

Stig Kankkonen



Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00