Kyrkan kritiseras på märkliga grunder

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument.

Kritiken har avfyrats till exempel på ledarplats i Västra Nyland (27.1) och i en stort upplagd artikel i Helsingin Sanomat (28.1). Också en del kyrkligt anställda har med uppenbar iver engagerat sig i denna kritik.

Att hitta gemensamma teman för aktionerna är tämligen lätt. Kyrkan har gjort bort sig i kvinnoprästfrågan, i frågan om välsignelse av homosexuella parförhållanden, i frågan om konstgjord befruktning och i frågan om sexualundervisning.
Att hitta någon konsekvens i argumentationen är däremot mycket svårt. Det beror på att det enda konsekventa förefaller vara att allt som kyrkan gör är mer eller mindre galet.

Västra Nyland hävdar på ledarplats bland annat följande om ”statskyrkans” (vi har ingen statskyrka i Finland, däremot en folkkyrka) inställning till välsignelse av homosexuella parförhållanden:
”Kyrkan godkänner inte utlevd homosexualitet och avstår från att välsigna partnerskapen. I det avseendet kan man hävda att kyrkan diskriminerar personer med en viss sexuell läggning, och alltså begår ett brott mot Finlands lag”.
Det stämmer att kyrkan inte godkänner utlevd homosexualitet och inte välsignar partnerskap.
Men att detta skulle innebära diskriminering av personer med en viss sexuell läggning stämmer inte, liksom inte heller påståendet att utebliven välsignelse är ett brott mot Finlands lag.

Ledarskribenten gör två grundläggande misstag.
Det ena är att påstå att det är det samma att säga nej till välsignelse av en handling (i detta fall utövad homosexualitet) som att säga nej till välsignelse av den person som utför handlingen (i detta fall till homosexuella).
Det andra är att anta att det är en objektiv rätt att få välsignelse för allt man gör. Så är det inte. Och kyrkan ”avstår” ingalunda från att välsigna homosexuella personer. Den välsignar alla.
Artikeln i Helsingin Sanomat är en historia för sig.
Den bild av kyrkan som den i korthet vill förmedla är att det mesta är galet. I den påstås att den statskyrka, som alltså inte finns, inte har tagit ställning där den de facto har tagit ställning. Och den låter förstå att där kyrkan har tagit ställning har den praktiskt taget alltid tagit fel ställning.
Kort sagt: ingenting är bra.

Det stoff som man däremot gärna hänvisar till i debatten är det mesta som sägs mot det som kyrkan lär eller förutsätter av sina anställda. I synnerhet om det är personer inom kyrkan som framför åsikterna.

De argument som absolut inte ser ut att duga i debatten är ställningstaganden som motiveras med kyrkans lära och ordning. Läran är a priori gammalmodig, konservativ och ute. Kyrkans ordning och förväntningar på solidaritet med den är uttryck för censur, påtryckning, kväsning.
Intrycket blir att kyrkan helt enkelt inte har rätt till sin tro eller att förutsätta att de som valt att tjäna kyrkan håller sig till dess tro och lära.

Om samma sätt att resonera skulle tillämpas på andra institutioner skulle till exempel armén få på pälsen för att den kräver att order åtlyds och regler följs.
Polisväsendet skulle kritiseras för att poliserna förutsätts hålla sig till lagar och förordningar.
Politiska partier skulle hudflås för att de har program som partianställda förutsätts omfatta och arbeta för.

Kyrkan har ett budskap som är för men inte av denna världen. Det budskapet måste kyrkan och de som vill tjäna den hålla fast vid.
Gud är, som Paulus betonar, en ordningens Gud och Kristi kyrka en ordningens kyrka. Därför kan det inte vara fritt fram för alla att självsvåldigt skriva sina egna regler inom kyrkan och kräva att få leva efter dem.
Och de som kritiserar kyrkan borde inte kritisera den då den håller fast vid budskap och ordning utan då den inte gör det.
Nu är det alltså precis tvärtom.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24

vm-guld. I Helsingfors ringer kyrkklockorna i dag måndag 27.5 när Finlands ishockeylandslag landar på Helsingfors-Vanda flygfält vid fyratiden. Med klockringningen önskar församlingarna i huvudstaden VM-guldmedaljörerna välkomna hem igen. 27.5.2019 kl. 16:42

utdelning. Nitton personer har beviljats bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads svenska församling. Det största bidraget gick till evangeliföreningen, som ska skaffa ett nytt digitalt piano till sin lägergård. 24.5.2019 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Skarp kritik riktas mot valet av hög chef till Kyrkostyrelsen. De som anser att den kvinnliga sökanden var klart mer kompetent luftar misstankar om diskriminering. Samtidigt undrar en del om det var fel åsikt i vigselfrågan som avgjorde valet."Alla i plenum gjorde sin egen bedömning", säger ärkebiskop Tapio Luoma. 24.5.2019 kl. 10:06

De stupades dag. ”Jag kommer nog snart hem bara du lite väntar”, skrev pappa i ett kort från fronten. Marita och Rea Wilenius var en gång Församlingsbladets krigsfadderbarn. 17.5.2019 kl. 14:54

Kristinestad. Opinionsnämnden för massmedier anser att tidningen Syd-Österbotten inte gjorde fel i att publicera insändaren där en präst framförde sina åsikter om sexuella minoriteter. 16.5.2019 kl. 15:10

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på tisdag och behandlade en lång rad ärenden. Bland annat förordnades Lemland-Lumparlands församlings kyrkoherde Benny Andersson till kontraktsprost i Ålands prosteri medan Monica Cleve blir tf. kyrkoherde i Sjundeå svenska församling. 15.5.2019 kl. 15:19

fusion. Domkapitlet i Borgå stift beslöt vid sitt möte på tisdagen att man för Kyrkostyrelsen förordar att Pedersöre, Esse och Purmo församlingar bildar en församling från den 1 januari 2020. Det innebär samtidigt att man rekommenderar att Jakobstads svenska församling fortsätter som en självständig församling och inte ingår i den nya församlingen. 15.5.2019 kl. 14:52

Kyrkomötet. Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan. 10.5.2019 kl. 17:30

dop. Kyrkomötet beslöt att det i framtiden ska räcka med att ett barn som döps har en fadder, istället för två som är dagens minimikrav. Målsättningen är att minska trösklarna för föräldrar som vill låta döpa sina barn. 10.5.2019 kl. 10:36

val. Berndt Berg blev idag återvald som prästassessor i domkapitlet. 9.5.2019 kl. 15:53

församlingssammanslagning. Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersöre kyrkliga samfällighet vill ha en gemensam svensk församling för Jakobstad, Pedersöre, Esse och Purmo. Det blev beslutet i går kväll efter en ytterst jämn omröstning där rösterna föll 19-19. Det innebär att ordförande Rainer Karvonens röst avgjorde. 9.5.2019 kl. 11:23

kyrkomöte. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism. 7.5.2019 kl. 13:26

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46