Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

Snart står nya kyrkan i Dickursby klar

vanda.

I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast.

9.12.2020 kl. 00:00

Den 24 januari ska Dickursby kyrka invigas och bli ny arbetsplats för 160 anställda från Vanda svenska församling, den finska församlingen i Dickursby och Vandaförsamlingarnas gemensamma tjänster.

– Bygget har krävt otroligt mycket arbete, men det som ändå överväger är hur roligt och energigivande det här har varit, säger Janne Silvast.

Han är kyrkoherde i finska församlingen i Dickursby, och samtidigt projektledare för kyrkbygget. Målet är att öppna en kyrka som ska välkomna alla.

– Med det menar vi att den ska välkomna allt från små barn till seniorer. Och om man är rörelsehindrad ska det inte vara ett problem, som det kan vara i äldre kyrkobyggnader. Kyrkan kommer under vardagar att ha öppet från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen.

– Det passar bra in i hela kyrkans strategi som just nu råkar vara ”öppna dörrar”, säger Janne Silvast.

Man har frågat: Vad vill ni ha?

Under hela projektet har man varit mån om att fråga vanliga människor vad de tycker är viktigt i en ny kyrka. Man har med andra ord använt sig av servicedesign, som enkelt uttryckt är att fråga vilka behoven är innan man förverkligar något.

– Det visade sig att det var enkla bassaker som människor ville ha. Småbarnsföräldrar ville gärna ha någonstans där de kan komma in och värma mat, byta blöjor och gå på toaletten. Och unga vuxna var intresserade av ett stiligt kafé.

Allt detta kommer också att finnas på paradplats i kyrkan, en plats för föräldrar och barn samt ett kafé är det som möter besökaren först av allt.

– Det man också efterlyste var en kyrksal som kan användas mångsidigt, så nu kan kyrksalen delas upp i tre sektioner med ljud­isolerande väggar emellan. Även om det ofta pågår förrättningar så är vår förhoppning att det nästan alltid ska finnas möjlighet för folk att komma in och slå sig ner i kyrksalen en stund, så som folk kan göra i kyrkor i Mellaneuropa.

Janne Silvast är själv förtjust i den nya kyrksalen och dess formspråk. Som högst är salen över tjugo meter från golv till tak.

Kyrksalen kan delas in i tre sektioner och användas mångsidigt. FOTO: OOPEAA Office for Peripheral Architecture

– Ljuset strömmar in genom de osymmetriskt placerade fönstren. Även om det inte är någon katedral så är den här kyrksalen något man blir stilla inför. I kyrksalen och på läktarna får sammanlagt lite över 400 personer plats.

En annan arkitektonisk kuriositet han är förtjust i är väggarna i betong i entrén.

– Det är inte en slät betongyta, utan de har gjutits i mått av trä, och träytan har lämnat ett unikt mönster i betongen.

Målet var att kunna flytta in till första advent, men man var tvungen att ta till den tilläggstid som fanns med i beräkningarna.

– Coronasituationen har gjort att vissa saker blivit mer arbetsdryga. Och i början gjorde en strejk att materialleveranser blev försenade med fem veckor, bland annat bärande träbalkar.

– Men som helhet har det varit ett privilegium att få vara med om det här projektet.

Ulrika Hansson

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30

Kolumn. Många var i början tveksamma till de nya streamade lösningarna, de kunde väl inte ersätta en traditionell gudstjänst? 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Våren för med sig stora förändringar i Solfs församling. Att många som jobbat i församlingen går vidare till annat innebär utmaningar, men församlingsrådet ser också möjligheter. 14.4.2021 kl. 08:30

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Kolumn. Jag har levt med psykisk ohälsa nästan hela mitt liv. Idag kan jag säga att jag mår bra, men tyvärr är det många som inte gör det. 31.3.2021 kl. 13:51

NÄRPES . – Det har varit tacksamt att jobba i ett team som fått saker och ting att hända, säger Olav Sjögård. 31.3.2021 kl. 13:41

Kolumn. En gång är ingen gång – två gånger är en vana, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling. 31.3.2021 kl. 11:12

mariehamn. Vill man påverka måste man ställa upp och gå med, säger Julia Birney. Hon är första kvinnan som axlar posten som ordförande för kyrkofullmäktige i Mariehamn. 31.3.2021 kl. 11:09

Väståboland. När en samfällighet ska ta hand om tio kyrkor är det alltid någon av dem som måste fixas. Nu är det kyrkorna i Iniö och Korpo som står i tur. 31.3.2021 kl. 11:03

Kolumn. För ungefär ett år sedan var jag på resande fot, i en öken. Jag tittar på bilderna av den brunröda sanden som sipprar mellan mina fingrar. Jag kan nästan känna sanden i sandalerna. Het. 31.3.2021 kl. 10:17