Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Inte ens i den becksvarta höstnatten är vi ensamma

Kolumn.

Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk.

15.10.2020 kl. 16:20

Med en suck av lättnad vänder jag bort sommarbladen i väggalmanckan. Det är lätt att andas om hösten. Luften är hög och klar. Och träden, de vackra färggranna träden som efter sin sprakande säsongsavslutning tappar löv för löv. ”När träden avlövas ser man längre från vårt kök”, skriver Tomas Sjödin. Han är en mästare på att fånga in essensen av livet och tillvaron i en enda mening.

Vi avlövas allihopa i någon mån, förr eller senare. Ibland är det sjukdomen som drabbar oss själva eller någon närstående, ibland är det någon som far illa på ett eller annat sätt. Ibland rycks någon ifrån oss och lämnar ett tomrum efter sig. Plötsligt inser man att förändringar är det enda som är konstant här i livet.

När vi avlövas framstår det som är väsentligt mycket tydligare. Det blir enklare att urskilja vad vi behöver skala bort och vad vi behöver plocka in för att kunna leva i linje med våra grundvärderingar.

Jag tror inte att allt är förutbestämt och jag tror framförallt inte att det finns en mening med allt. Det är en rentav obiblisk tanke. Däremot finns det bibliska belägg för att vi har en Gud som vet vad mänskligt lidande är och som har lovat att vara med oss varje dag till tidens slut (Matt 28:20). Gud har också lovat att han inte ska överge oss (5 Mos 31:8) och att han på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda (Rom 8:28).

Han har alltså lovat att finnas där med oss när livet sliter och drar i oss och vi måste igenom omvälvande förändringar vi helst hade sluppit.

Det är trösterikt att vi har fyra årstider. Olika tider med olika karaktär. De vittnar om att det kommer något nytt efter det nuvarande, något annorlunda, om att livet fortsätter – om än under andra premisser. Vi kan aldrig förutsäga hur framtiden kommer att bli, men ett vet vi säkert. Vi är aldrig ensamma, inte ens i den becksvarta höstnatten. Gud finns där tätt vid vår sida.

Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Sofia Torvalds

Kolumn. ”Herre, till vem skulle vi gå?” utbrast Simon Petrus en gång. Svaret på den frågan är lika aktuellt för oss idag, skriver Marcus Jakobsson. 16.2.2022 kl. 09:36

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

korsholm. Camilla Lervik-Särs älskar virtuella gudstjänster. Medan hon lyssnar lagar hon mat, städar eller promenerar. Och så sjunger hon med, högt och ljudligt! 15.2.2022 kl. 14:38

Kolumn. "Nu igen, mer än någonsin, upplever jag att känslan hos alla är hopp." 15.2.2022 kl. 14:31

korsholm. Det är onsdagskväll och vi närmar oss Korsholms kyrka i Gamla Vasa. Plötsligt hörs glada barnröster från innergården. 15.2.2022 kl. 14:22

BORGÅ. Verksamheten för barn, ungdomar och familjer i domkyrkoförsamlingen står stark, trots coronatidens vindar. – Vi vill möta människor ansikte mot ansikte, säger Mats Fontell. 15.2.2022 kl. 14:18

Kolumn. "Jag kan ju inte lyfta bort det som tynger, inte heller rätta till situationen som vännen befinner sig i." 15.2.2022 kl. 14:10

sibbo. Christer Romberg är nyanställd ungdomsarbetsledare i Sibbo. Han vill stötta ungdomarna i en avgörande tid i deras liv och säga: Ni duger som ni är! 15.2.2022 kl. 14:03

NÄRPES. – Vi får inte glömma bort att vi är människor, hur mycket vi än talar om digitalisering! Kenneth Öster lyfter fram det humana i skola och samhälle. 14.2.2022 kl. 14:40

Kolumn. Hur kan det vara så enkelt att påbörja nya vanor men så svårt att avsluta dem? undrar Luisa Tast. 14.2.2022 kl. 14:36

Larsmo. Kantor Anders Forsman spelar numera ofta lokalkomponerad musik i gudstjänsterna. Nu kallar han Niclas Nylund församlingens huskompositör. 3.2.2022 kl. 06:02

nykarleby. Som tidigare verkställande direktör har Lars Solvin lärt sig att han vill verkställa, men inte vara direktör. 3.2.2022 kl. 06:01

Kolumn. Som präst i en växande församling har jag sällan tid för ordentlig uppdatering eller komplettering av mina teologiska kunskaper. Vanligtvis får jag nöja mig med en hastig genomgång av ett stycke i en bibelkommentar eller i bästa fall en kortare predikan hos Luther eller kyrkofäderna. Uppdateringen av det teologiska kunnandet blir alltför splittrat och fragmentariskt. Dessvärre är det inte riktigt lätt att hitta böcker i trosläran som på ett naturligt sätt skulle grunda sig på vår kyrkas bekännelse och samtidigt vårda ens trosliv som pastor och själasörjare. 3.2.2022 kl. 06:00

pargas. Det roligaste är att se barnen utvecklas, säger Linnéa Hankalahti och Sofia Rinne. Dagklubben tar i vår också emot tvååringar. 2.2.2022 kl. 11:51

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

Mest läst