Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson tros med att jobba i team.

De hoppas och tror åt dem som inte orkar

jakobstad.

Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson är nya diakoner i Jakobstads svenska församling. De vill vandra en bit på vägen med dem som behöver stöd.

15.10.2020 kl. 16:13

Sedan ett år tillbaka har Sara Löfs-Snellman jobbat som diakon i Jakobstad, Gerd Erickson började i september, efter att tidigare ha jobbat som diakon i Kronoby.
Båda brinner för att hjälpa människor.

– Jag har jobbat som närvårdare i många år. Jag har aldrig kunnat tänka mig ett annat yrke än ett sådant där jag får finnas till för andra. Jag tycker om att samhället och vi människor tar tag i saker på ett sådant sätt att människor mår bättre, säger Sara Löfs-Snellman, som blev diakonvigd för en dryg vecka sedan.

Gerd Erickson säger att det egentligen inte ingick i hennes planer att bli diakon – hon skulle bli behörig ungdomsarbetsledare. Men när hon dessutom ville få socionombehörighet blev hon diakon på köpet.

– Senare har jag fattat att det var Herren som ledde mig. Med all den livserfarenhet jag har känner jag att jag blivit utrustad för det här arbetet.

Båda gillar de människomöten jobbet bjuder på. Gerd Erickson har ett särskilt ansvar för missionen och ungdomsverksamheten, dessutom är hon skeppskurator.

– Jag är glad över att jag också kommer att få jobba i skriftskolan, med ungdomar. Genom alla år har jag jobbat med ungdomar i konfirmandåldern. Många ungdomar mår dåligt idag och de behöver fler vuxna i sitt liv. Jag gillar att få följa med dem en bit på vägen – ofta under en svår period, säger Gerd Erickson.

Sara Löfs-Snellman har i sin tur ett större ansvar för invandrararbetet i församlingen, och för verksamheten med personer med funktionsvariation.

– Tidigare jobbade jag som frivillig med invandrare. Då insåg jag att vi är lika, allihopa. Det är så fint att se hur människor får mer mod och växer. Jag vill tro att det aldrig är för sent för någon. Vår uppgift är att hoppas och tro också för dem som inte kan göra det själva, säger Sara Löfs-Snellman.

Utmaningen i diakonin är att man skulle vilja hjälpa så mycket mer än man kan.
– Jag skulle vilja ha mer tid att söka upp människor, att besöka dem och lyssna på deras berättelser, säger Löfs-Snellman.

Gerd Erickson påpekar att männis-kors problem idag är väldigt mångfacetterade.
– Det handlar kanske inte bara om arbetslöshet utan också om sjukdom, och det finns inga lätta lösningar. Det är inte heller lätt att söka hjälp – alla har ju sin stolthet. Att be om hjälp väcker känslor av skuld och skam, säger Erickson.

Båda gillar att jobba i ett team där de har stöd av varandra.
– När man inte vet hur man ska göra har man en kollega att gå till. Vi uppmuntrar varandra – men vi skrattar och skojar också!

Sofia Torvalds

Kolumn. Och det hoppas jag att du också gör och att du kan njuta av sommaren, skriver Niclas Wikström. 5.8.2021 kl. 13:55

jomala. – Kanske det inte bara är att övergå till det normala, för det normala har inte alltid varit jättebra, säger kyrkoherde Stefan Äng om församlingen efter corona­epidemin. 5.8.2021 kl. 13:53

BORGÅ. Cable-gruppen gav Tuulahannele Halsey en chans att blick tillbaka på sitt liv och gräva fram det positiva, upptäcka sina styrkor och möjligheter. 5.8.2021 kl. 08:30

korsholm. Han gräver gravarna och ser till att vardagen kring begravningsplatserna rullar på. Möten med människor i deras sorg har lärt honom något om ödmjukhet och att våga prata om sina egna känslor. 5.8.2021 kl. 08:30

korsholm. ”Gravkontoret, Emma!” svarar en glad röst i telefonen då man ringer till begravningsenheten i Korsholms kyrkliga samfällighet. 5.8.2021 kl. 08:30

vanda. I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig. 5.8.2021 kl. 08:30

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

Kolumn. "Med byxfickan full med spik och hammaren i högsta hugg ler jag i vårsolen och tänker: Tack käre Gud att det nu är vedlidrets och stillhetens tid!" 9.6.2021 kl. 19:14

NÄRPES. Gunvor Skogman blev intresserad av mission redan i ungdomen. I Japan fick hon ett speciellt bönesvar. 9.6.2021 kl. 19:09

petalax. Stefan Granqvists yrkeskarriär har haft fokus på produktionsekonomi och ledarskap. In i den kyrkliga förvaltningen kom han av en slump. 9.6.2021 kl. 18:54

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

Kolumn. ”Hur kan mina fingrar vara så kloka? Hur kan de veta vad jag har i handen fast jag inte tittar?” 9.6.2021 kl. 15:05

Solf. Först tänkte hon ”inte kan jag jobba med musik”, sedan insåg hon att det var det hon gjort mest. Heidi Lång är van att spela i kyrkan. Nu får hon första gången pröva på alla delar i kantorsjobbet. 9.6.2021 kl. 15:05

BORGÅ. Att stiga in i domkyrkan en timme en sommarkväll och ta del av ett varierat musikutbud är en uppskattad tradition. 9.6.2021 kl. 10:05

Kolumn. Jag sitter och förbereder ett pass kring klimathotet som jag ska hålla för konfirmanderna i sommar. Jag googlar runt och möter rubriken ”Klimatångest allt vanligare bland unga”. Det går inte att undvika frågan – den är alltför närvarande i ungdomars liv idag. Men jag har svårt att veta hur jag ska närma mig den. Hur talar man om den globala uppvärmningen med en generation som allt mer börjar tro att allt hopp är ute? 10.6.2021 kl. 06:30