Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

Inte en dag vill hon byta bort

sibbo.

– Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård.

14.10.2020 kl. 00:00

Som sista gård vid en väg genom skogen står Nilsasgården där den alltid stått, mellan Box och Nickby. Allting började med en donation av Alfhild Lindroos, som ville att någon typ av församlingsverksamhet skulle ordnas på gården hon lämnade efter sig.

– Jag tror att hon skulle vara nöjd med det vi gör, kanske hon tittar på oss där uppifrån, säger Carola Rantti.

Nilsasgården invigdes som församlingens lägergård 1986. Sedan dess har otaliga läger, kurser och förrättningar hållits där, såsom skriftskolläger, körläger, retreater, familjeläger, läger för syn- och hörselskadade, lägerskolor, dop och bröllop.

– Vi har haft lägerskolor ända från Österbotten också. Jag vill inte så gärna säga nej, utan vill att alla ska få komma. Det är jätteroligt att få träffa olika människor, och att kanske få träffa dem igen på något nytt läger.

Coronaläget gjorde att verksamheten avtog en aning.

– Men vi har haft mindre grupper i stället, på kring 10 eller 15 personer, då får alla egna rum. Och så är vi noggrannare med städningen.

Sibbobär och hjortar

Lägergården har en huvudbyggnad, där också ett kapell finns, samt en sidobyggnad kallad villan. Sammanlagt finns 39 bäddplatser. Byggnaderna har genomgått grundliga renoveringar.

– Huvudbyggnaden var egentligen ladugård förut, men det enda som finns kvar är rampen som går upp till andra våningen.

Kapellet i huvudbyggnaden har en speciell utsikt.

– Där ser man rakt ut över Storträsket, som inte är så stort. Det är vackert!

Carola Rantti jobbar ensam för det mesta, men vid stora läger under somrarna har hon ibland hjälp av en halvtidsanställd. Det är hektiskt mellan varven.

– Ingen dag skulle jag byta bort.

Bortsett från när hon hjälper till med något i församlingshemmet eller kyrkan pysslar Carola Rantti på vid Nilsasgården i ro och tystnad.

– Ibland går någon förbi, men det är väldigt lugnt. Här springer älgarna, hjortarna och rävarna.

– Jag försöker också plocka blåbär och lingon så att det räcker hela året. Det är roligt att kunna bjuda på Sibbobär. Och så finns det flera äppelträd så att jag kan koka eget äppelmos.

Ulrika Hansson

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30

Replot. Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. "Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt. 4.6.2020 kl. 08:15

petalax-bergö. Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen. 4.6.2020 kl. 08:15

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

Kolumn. Ungdomsarbetsledarna i Mariehamns församling vill ge tillbaka det som församlingen i tiden gav dem. 22.5.2020 kl. 08:57

mariehamn. Toni Högbäck har sett kollegerna göra sitt yttersta för att nå ut till dem som inte kan samlas i kyrkan. 22.5.2020 kl. 08:51