Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

Inte en dag vill hon byta bort

sibbo.

– Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård.

14.10.2020 kl. 00:00

Som sista gård vid en väg genom skogen står Nilsasgården där den alltid stått, mellan Box och Nickby. Allting började med en donation av Alfhild Lindroos, som ville att någon typ av församlingsverksamhet skulle ordnas på gården hon lämnade efter sig.

– Jag tror att hon skulle vara nöjd med det vi gör, kanske hon tittar på oss där uppifrån, säger Carola Rantti.

Nilsasgården invigdes som församlingens lägergård 1986. Sedan dess har otaliga läger, kurser och förrättningar hållits där, såsom skriftskolläger, körläger, retreater, familjeläger, läger för syn- och hörselskadade, lägerskolor, dop och bröllop.

– Vi har haft lägerskolor ända från Österbotten också. Jag vill inte så gärna säga nej, utan vill att alla ska få komma. Det är jätteroligt att få träffa olika människor, och att kanske få träffa dem igen på något nytt läger.

Coronaläget gjorde att verksamheten avtog en aning.

– Men vi har haft mindre grupper i stället, på kring 10 eller 15 personer, då får alla egna rum. Och så är vi noggrannare med städningen.

Sibbobär och hjortar

Lägergården har en huvudbyggnad, där också ett kapell finns, samt en sidobyggnad kallad villan. Sammanlagt finns 39 bäddplatser. Byggnaderna har genomgått grundliga renoveringar.

– Huvudbyggnaden var egentligen ladugård förut, men det enda som finns kvar är rampen som går upp till andra våningen.

Kapellet i huvudbyggnaden har en speciell utsikt.

– Där ser man rakt ut över Storträsket, som inte är så stort. Det är vackert!

Carola Rantti jobbar ensam för det mesta, men vid stora läger under somrarna har hon ibland hjälp av en halvtidsanställd. Det är hektiskt mellan varven.

– Ingen dag skulle jag byta bort.

Bortsett från när hon hjälper till med något i församlingshemmet eller kyrkan pysslar Carola Rantti på vid Nilsasgården i ro och tystnad.

– Ibland går någon förbi, men det är väldigt lugnt. Här springer älgarna, hjortarna och rävarna.

– Jag försöker också plocka blåbär och lingon så att det räcker hela året. Det är roligt att kunna bjuda på Sibbobär. Och så finns det flera äppelträd så att jag kan koka eget äppelmos.

Ulrika Hansson

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30

nykarleby. Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk. 3.9.2020 kl. 15:26

sund-vårdö. Ibland blir det fel. Förlåt oss stressade redaktörer! Församlingsannonseringen för Sund-Vårdö föll bort ur detta nummer av Kyrkpressen (18/2020). Här kommer den digitalt i stället! Barnkören startar igen, friluftsgudstjänst, mässa i Taizéstil och mycket mer! 2.9.2020 kl. 15:07

Åbo. Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans. 2.9.2020 kl. 00:00

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Varken livet eller världen är simpla. De kan varken kontrolleras eller förutspås. 2.9.2020 kl. 00:00