Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Psalmförfattaren Anders Frostenson var gemytlig, känslig, begåvad och bohemisk

Väståboland.

Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma.

1.10.2020 kl. 09:56

Han är en gigant, omöjlig att undgå, säger Birgitta Sarelin om prästen och författaren Anders Frostenson.

Sarelin, som är pensionerad kyrkomusiker och docent i praktisk teologi, förbereder en psalmafton i Pargas där Frostensons psalmer står i centrum.

– Jag kommer att prata bland annat om psalmen ”Guds kärlek är som stranden”. Den finns i åtminstone tjugo länders psalmböcker. Den är så typisk för honom. Gräset är ständigt närvarande.

Att han ofta använde gräset som liknelse hänger ihop med att han hade 1,5 hektar gräs att slå om somrarna, vid prästgården i Lovö församling i Stockholms län, där han var kyrkoherde i över tjugo år.

Rune Pär Olofsson, Frostensons biograf, skriver att han ända sedan han träffade Frostenson för första gången fascinerades av hans ögon: ”stora, oförställda, oskyddade som ett barns ögon”, citerar Sarelin. Olofsson skrev att det kanske var Frostensons hemlighet, att han förblev ett nyfiket barn, och naiv i ordets bästa bemärkelse.

Birgitta Sarelin är docent i praktisk teologi. Foto: Privat

Arbetade på natten

Frostenson skrev och bearbetade över 600 psalmer under sitt liv. I vår psalmbok med tillägg finns 26 original och 11 översättningar, i psalmboken i Sverige hela 146 psalmer, därför kallas den också den frostenska psalmboken.

– Han arbetade ofta på natten, och inspirationen kom under promenader och tågresor. Psalmerna uppstod mitt i livet!

Det berättas att han under en promenad vid sjön när isen lagt sig kom på några viktiga versrader som han skrev ner i snön med sin stav. Han skyndande hem efter lappar att skriva på.

– Men när han kom tillbaka hade en bil övat halkkörning på det som stod i snön.

Han lär inte heller ha varit musikalisk i traditionell bemärkelse. Han sjöng inte, men rytm var hans specialitet.

"Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade."

– Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade.

Att hans psalmer blivit så populära tror Sarelin beror på att de inte är onödigt komplicerade.

– Det är vardagliga psalmer med ett enkelt språk men med ett stort teologiskt djup. Det är helt fascinerande tycker jag!

En känsla av utanförskap

Anders Frostenson föddes som bondson i Loshult i Skåne.

– Han skulle kostas på och gå i gymnasiet i Eslöv. Det här skapade en utanförkänsla gentemot hembygden och skolkamraterna. Han tappade sitt fotfäste. Han fick namn om sig att vara högfärdig, men drängen där hemma sa: nej, han är blyg.

Bland Sarelins favoriter finns nattvardspsalmerna 224 och 226. I den senare skriver han bland annat orden ”Låt ingen stanna utanför”.

– Det här med ”ingen utanför” kom till i tanken på Stockholms centralstation när han såg all världens folk som släpade på där.

– I psalm 226 tilltalas jag också av det saliga bytet: ”du tar vår skuld, din frid du ger”. Det är så väldigt enkelt sagt.


PSALMAFTON

  • Psalmaftonen ordnas lördag 10.10 i Pargas kyrka kl. 18.15 med Birgitta Sarelin som presentatör.
  • Deltagarna får sjunga och lära sig mer om Anders Frostensons psalmer.
Ulrika Hansson

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30

Kolumn. Många var i början tveksamma till de nya streamade lösningarna, de kunde väl inte ersätta en traditionell gudstjänst? 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Våren för med sig stora förändringar i Solfs församling. Att många som jobbat i församlingen går vidare till annat innebär utmaningar, men församlingsrådet ser också möjligheter. 14.4.2021 kl. 08:30

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Kolumn. Jag har levt med psykisk ohälsa nästan hela mitt liv. Idag kan jag säga att jag mår bra, men tyvärr är det många som inte gör det. 31.3.2021 kl. 13:51

NÄRPES . – Det har varit tacksamt att jobba i ett team som fått saker och ting att hända, säger Olav Sjögård. 31.3.2021 kl. 13:41

Kolumn. En gång är ingen gång – två gånger är en vana, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling. 31.3.2021 kl. 11:12

mariehamn. Vill man påverka måste man ställa upp och gå med, säger Julia Birney. Hon är första kvinnan som axlar posten som ordförande för kyrkofullmäktige i Mariehamn. 31.3.2021 kl. 11:09

Väståboland. När en samfällighet ska ta hand om tio kyrkor är det alltid någon av dem som måste fixas. Nu är det kyrkorna i Iniö och Korpo som står i tur. 31.3.2021 kl. 11:03

Mest läst