Angela och Sven Sjöberg mättar sin egen och andras andliga längtan när de är aktiva i församlingen

mariehamn.

Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn.

21.8.2020 kl. 13:23

– Det är så fint att man kan vara med i kyrkans värld oberoende av kommungräns, säger Sven.

De har varit engagerade i Sinnesromässan, i gruppen Livsstegen och i Matbanken. Livsstegen skapades av den svenska prästen Olle Carlsson – som förresten är god vän till Sven – som en versionering av AA:s tolvstegsprogram.

– Första boken om Livsstegen hette Tolv steg för hopplösa, och den ramlade jag över genast när den kom ut, berättar Angela.

De gick en Livsstegs-kurs i Katarina församling i Stockholm, och när kursen sedan introducerades i Mariehamns församling blev Sven en av ledarna.

– Det är en kurs man kan komma med på med vilket livsproblem som helst – vad som helst som man känner sig maktlös över, berättar Angela.

Varje möte tar 1,5 timme, man träffas tolv gånger och har ett nytt tema för varje gång, och varje gång får en medlem i gruppen dela med sig av sin livsberättelse, utan att bli avbruten.

– Det är så fint att få vara med och lyssna, säger Sven.

Vägen till kyrkan kan vara lång

Angela Sjöberg har arbetat med människor i hela sitt liv, både inom psykiatrin och i skolvärlden.

– Jag har sedan länge en upplevelse av att det hos många människor finns en stor andlig längtan, men att vägen till kyrkan är ganska lång. Mitt intresse för att engagera mig i församlingen väcktes när jag märkte att det finns olika sätt att hitta till kyrkan och till sin andlighet.

Sven Sjöberg har i 34 år jobbat som speciallärare i högstadiet.

– Jag har mött många livsöden och situationer som krävt absolut närvaro. Jag tycker det är brett mellan murarna i Mariehamns församling. Man kan vara involverad i nästan vad som helst: Matbanken, diakonin … Föreningspunkten är att vi kan göra någonting och att vi vill göra gott.

De poängterar att de inte bara ger, de får också väldigt mycket själva.

– I Katarina församling i Stockholm är det naturligt att också prästerna delar med sig av sin egen sårbarhet. Olle Carlsson brukar säga: ”Här hjälper vi inte andra, utan här hjälper vi varandra.” Den ömsesidigheten tror jag otroligt mycket på. Vi är alla sårbara, och det är sårbarheten som knyter oss närmare varandra, säger Angela.

Mässor i födelsedagspresent!

De är båda aktiva också i Sinnesromässan i Mariehamn. När den introducerades i församlingen för några år sedan hade Angela efterlyst en sådan mässa – och när hon hade födelsedag fick hon ett meddelande av Maria Piltz, som då var präst i Mariehamn, att hon får fyra mässor i present.

– Det var den bästa födelsedagspresent jag fått!

I höst känns mycket öppet och osäkert på grund av coronaepidemin. Lyckligtvis kan man följa med mässor också på nätet.

– Vi hoppas att gemenskapen ska kunna leva vidare i någon form. När vi är sorgsna och trötta bärs vi av varandra.

Text: Sofia Torvalds

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Borgå. Hon är en musikälskare med trippelexamen, en nordist och språkälskare. Anne Hätönen är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 19.5.2020 kl. 10:16

Växelverkan. "Men nu är ju kyrkan inte bara en programproducent. Församlingen församlas." 19.5.2020 kl. 10:06

vanda. – Det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland, säger diakon Heidi Salminen. Hon är med och organiserar mathjälp i Vanda. 19.5.2020 kl. 09:56

Närpes. ”Jag har inte haft någon väldig omvändelse, tron har vuxit till vartefter.” Majen Norrholm brukar säga att hon har varit i söndagsskolan i hela sitt liv. 20.5.2020 kl. 09:19

sydösterbotten. Stängda gränser, inställda flyg, utegångsförbud. För de finländska missionärerna från Slef blev det mer spännande än väntat att ta sig hem från Kenya. 20.5.2020 kl. 09:04

Solf. Vi måste se dem som inte är med, säger Solveig Pått. När vi inte kan mötas ansikte mot ansikte hittas nya alternativ och lösningar, men hur blir det med dem som inte är digitala? 20.5.2020 kl. 08:31

Kolumn. "Jag är övertygad om att vi kommer vidare så småningom, starkare, klokare och modigare av erfarenheten. Förhoppningsvis fortsätter vi att ta hand om och bry oss om varandra och vår miljö för det mår vi alla bra av", skriver Gun-Lis Landgärds. 20.5.2020 kl. 08:30

korsholm. Lite konstigt, lite lugnare, lite rastlöst. Att hobbyerna tagit paus är en av de mest kännbart annorlunda sakerna med den här våren. Körerna är en viktig gemenskap som saknas. 20.5.2020 kl. 08:15

Kolumn. Hur ska man kunna bli tröstad och känna trygghet i en orolig värld? Det finns många sätt att lugna vårt oroliga inre barn. 7.5.2020 kl. 18:51

Åbo. Laura Kota-ahos arbete har flyttat ut på nätet. – Träffar över nätet fungerar när man känner ungdomarna sedan tidigare, men om man är ny är det hög tröskel att komma med. 7.5.2020 kl. 18:43

Väståboland. När coronaepidemin slog till fick Patrik Sundell en ny arbetsuppgift: kameraman och ljudtekniker! 7.5.2020 kl. 18:35

vanda. Eftermiddagshäng är viktigt om man är tonåring. I Vanda görs det virtuellt. – Vissa behöver få prata om tankar och känslor, säger Jona Granlund. 6.5.2020 kl. 19:34

Möjligheter. "Förhoppningsvis kommer de lösningar som skapas nu att få fortleva i någon form även i framtiden." 6.5.2020 kl. 19:28

Borgå. ”Har man ångest från morgon till kväll så blir det inte lättare av coronakrisen”, säger Ulrika Lindholm-Nenonen. Just nu behövs diakoniarbetarnas erfarenhet. 6.5.2020 kl. 19:20