Rut Åbacka på besök hos sin kollega Lucas och hans familj.
Rut Åbacka på besök hos sin kollega Lucas och hans familj.

Hastigt uppbrott och spännande hemresa för missionärerna i Kenya

sydösterbotten.

Stängda gränser, inställda flyg, utegångsförbud. För de finländska missionärerna från Slef blev det mer spännande än väntat att ta sig hem från Kenya.

20.5.2020 kl. 09:04

Rut Åbacka är nu hemma i Övermark på obestämd tid. Returbiljetten till Nairobi vet hon inte om hon kommer kunna använda.

Sedan hon första gången åkte iväg till Kenya har hon gjort drygt 25 år ute på missionsfältet, utsänd av Svenska lutherska evangeliföreningen.

– Jag hade studerat färdigt och jobbat några år när jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att resa till Kenya.

Till utbildningen är hon farmaceut.

– Det är kanske ganska långt ifrån vad man tänker att en missionär har för utbildning.

Att undervisa kvinnor i församlingarna är det hon arbetat mest med ända från början. En period jobbade hon med arbetet mot hiv och aids. De senaste åren har mest inneburit församlingsarbete, i form av undervisning och hembesök. Sedan tre år har hon dessutom undervisat en dag i veckan på ett college som utbildar präster och diakonissor.

– Jag är ingen utbildad pedagog, men de här åren har väl lärt mig på något vis. Jag tycker att det har varit väldigt givande.

”Flight cancelled”

I början av mars upptäcktes det första fallet av covid-19 i Kenya.

– Vi hade väntat i flera veckor: få se när det dyker upp.

Det var en fredag. På söndagen meddelade presidenten att alla skolor stängs. Veckan som följde gick fort, det började talas om att landet skulle stängas ner. På söndag kväll, den 22 mars – samtidigt som de finländska missionärerna i Kenya var samlade till en några dagars retreat – kom beskedet att gränserna skulle stängas för personflyg på onsdagen.

När de meddelade det hem till Finland ordnades flygbiljetter till tisdagen. För de fem missionärerna blev det att hastigt packa ihop allt de behövde.

– Det var nog väldigt overkligt, när jag nu har kollat så har jag packat väldigt konstigt. Inte tror jag att någon av oss just då tänkte att vi skulle vara borta länge.

Mitt på tisdagen kom de till flygplatsen i Nairobi – och möttes av beskedet att deras flyg var framskjutet, sedan inhiberat. Flygfältet låg nästan öde. De fick ge upp för dagen och övernatta på ett gästhem i Nairobi.

Efter mycket krångel lyckades de boka platser på ett flyg som skulle gå på onsdag kväll.

– Vi checkade in och började vänta på att flyget skulle gå. Och så började vi höra rykten om att flyget inte går. Vi trodde inte riktigt på det först.

En av hennes kollegor ringde till deras kontakt vid ambassaden och en stund senare fick de det bekräftat.

Nu var fler restriktioner i kraft och det var svårare att hitta någonstans att sova. Men taxichauffören som skjutsat ut dem till flygfältet lovade hämta dem och när de kom ut väntade han där, med nycklarna till gästhemmet där de övernattat natten innan.

– Det var en sån lättnad i den situationen, att vi visste vart vi skulle åka.

Nästa flyg skulle avgå natten till söndag. De åkte iväg tidigt, så att taxichauffören skulle hinna hem innan utegångsförbudet trädde i kraft. Nu var flygfältet ännu mer öde.

– Då vi går till avgångstavlan så står det: flight cancelled, säger Rut Åbacka och skrattar lite.

Men flygplatspersonalen och ambassaden var positiva: flyget skulle nog gå.

– Halv åtta på kvällen började de släppa in folk och vi fick checka in. Men inte vågade vi riktigt tro på det före vi satt i flyget.

Lite före två på natten fick planet tillåtelse att starta.

Lever med osäkerheten

Nu när hon hunnit landa, både bokstavligt och bildlig, tänker Rut Åbacka på det abrupta uppbrottet, att de inte hann säga adjö åt någon.

– Jag håller kontakt med många via sociala medier. Det känns bra, när man får höra lite hur folk har det.

När jag pratar med Rut Åbacka har Kenya cirka 500 bekräftade sjukdomsfall.

– Vi tror ju att mörkertalet kan vara mycket större, men det är inte alls säkert att det behöver vara så.

Restriktionerna är hårda, med utegångsförbud och stängda skolor. Sjukvården i de flesta afrikanska länder är inte utrustad för att ta hand om tusentals sjuka ifall smittan sprids. Rut Åbacka förhåller sig ändå optimistiskt.

– Alla blir ju inte så sjuka att de behöver vård. Det man hör om är de som hamnar på intensivvård. Jag tror det är det som gör kenyanerna oroliga, precis som här hos oss.

Länder som Kenya kämpar samtidigt med sjukdomar som malaria och aids.

– De bär det med sig, de lever med den här osäkerheten. På något vis, i allt det här, finns Gudstryggheten. Gud har kontroll också över det här.

Nu har hon semester. På returbiljetterna som ingick i deras flygbokning står 30 juli.

– Men det är väl ingen av oss som tror att vi kan åka tillbaka då. Vi får vänta och se hur det utvecklar sig.

Emelie Wikblad

Thomas Ekström framför Ljusets kapell som ska få ett anskitslyft utvändigt under våren. Kapellet togs i bruk 1971 och har bland annat betongdelar som ska fixas, ramper som ska göras mer användarvänliga och trädelar som ska putsas upp.

sibbo. Att jobba för Sibbo kyrkliga samfällighet är lite som att komma tillbaka till rötterna för Thomas Ekström. 3.4.2024 kl. 11:33
För Helén Hägglund är församlingen en plats för stillhet, stabilitet och eftertanke.

BORGÅ. För Helén Hägglund är församlingslivet en motvikt till ekorrhjulet. – Man behöver inte prestera i församlingen, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:24
Bernice Haglund-Wikström är församlingsfadder åt Leo Östman. Här träffades de under coronatiden tillsammans med Nina Vikman och Tanya Östman.

jakobstad. Bernice Haglund-Wikström har studerat akupunktur i Kina, varit reseledare och jobbat på barnavdelning. Nu går hon i pension från jobbet i församlingen. – Så fort det gick, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:40
Catharina Englund under föreläsningen kring Själavård bland palliativa patienter.

jakobstad. Palliativ vård beskriver sjukhusprästen Catharina Englund som något av en långfredag. – Men vi har påskdagens hopp, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:46
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Åtminstone i ett halvår
framåt hittas Martin 
Jakobsson i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

BORGÅ. Martin Jakobsson är ny församlingspastor i Borgå. Han brinner för att förmedla att tron bär, i och genom hela livet. 21.2.2024 kl. 15:04

Helsingfors. Saga Brummer vikarierar kanslisekreteraren i Johannes församling tills vidare. 19.2.2024 kl. 08:00

HALLÅ DÄR. Hon är ny ungdomsarbetare i Johannes församling. 22.1.2024 kl. 08:00
Välkomna till vardagsrummet! Hälsar projektansvariga Gun Geisor och församlingsrådsmedlem Pia Öhman, som är glada åt ny verksamhet på en nygammal plats på församlingens område.

Helsingfors. I dagens samhälle är verksamhet där olika generationer möts viktig, säger Pia Öhman, medlem i Johannes församlingsråd. Men sådana mötesplatser finns det inte många av. Där kan församlingen göra en stor insats. 22.1.2024 kl. 08:00
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Trion Riina Ammesmäki, Sarah Tiainen och Isa Lindgren-Backman delar med sig av favoriter i jul- och vintersångsväg. 
FOTO: PRIVAT

Kristinestad. På annandagen sjunger en välklingande trio i Kristinestads kyrka. Konserten ”Strålande jul” bjuder på omtyckta och klassiska julsånger – men också oväntade inslag. 21.12.2023 kl. 09:45
Marcus Jakobsson. Foto: Privat

Kolumn. Hur kan vi bli bättre på att uppfatta Guds närvaro i vår värld? Allra tydligast kommer Gud till uttryck genom barnet i krubban, skriver Marcus Jakobsson. 21.12.2023 kl. 09:36
Anette Rönnlund-Nygård vill förmedla hopp. FOTO: 
Jonna Nygård/Jonna N. Photography

NÄRPES. – Just nu är jag precis där jag ska vara, säger Anette Rönnlund-Nygård. I Ninniverksamheten arbetar hon för de bortglömda barnen – de som lever med beroende och psykisk ohälsa i familjen. 22.11.2023 kl. 21:47

Kolumn. När blev du senast uppmuntrad av någon? När sa någon något positivt till dig, berömde dig för någonting? Vi behöver uppmuntrare, inte kritiker, skriver Daniel Norrback. 22.11.2023 kl. 21:42
Torolf Back från Vänstugan serverar kaffe till ukrainska och finländska gäster. T.v. om honom står diakoniarbetare Debora Hannus, nere t.v. Inga-Lene af Hällström. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. En ny träffpunkt för ortsbor och nyfinländare är Get Together Café i Kristinestad. Genom välgörenhet sträcks hjälpen även utåt. 22.11.2023 kl. 19:15