Elina Mieskolainen frilansar som musiker i kyrkliga sammanhang i bland annat Borgå, Lovisa och Pernå.

Musik är glädje och tröst

Borgå.

– Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

20.8.2020 kl. 12:49

Vad är ditt huvudinstrument? Och hur kommer det sig att du spelar i kyrkliga sammanhang?

– Jag spelar endast violin, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

– Klassiska musiker börjar vanligtvis med att vara med i en oratorieorkester och liknande, vilket jag också gjorde. Jag startade min kyrkomusikerkarriär på allvar i Pernå kyrka på 1990-talet då någon hade hört talas om mig. Jag flyttade till Pernå 1989. Efter det har jag fått en fin kontakt med kantorer och präster i Pernå, Lovisa och Borgå kyrkor.

– Samarbetet har sin grund i det att kantorer är villiga att bjuda på en intressant repertoar, som också tilltalar mig, inte bara barock utan också modernare verk. Församlingar har inte anlitat mig enbart för mässor utan också för att hålla konserter – och under åren har de varit otaliga.

Hur fungerar det i praktiken att vara frilansmusiker i församlingssammanhang?

– För att bjuda på konserter måste jag själv vara aktiv, och det är jag förstås, hur skulle annars någon veta vad det finns att få? Men med mindre tillställningar funkar det så att någon ringer till mig och frågar om jag är ledig.

Känns tillvaron trygg eller utmanande?

– Församlingsarbetet är bara en liten del av min verksamhet, även som musiker . Utöver det är jag också pilates-, yoga-, gymnastik- och danslärare samt konsthantverkare – så kyrkomusiken tar jag som en härlig och välkommen krydda i mitt vardagliga jobb!

Minns du något uppdrag speciellt bra?

– Julen är alltid härlig, i synnerhet i Pernå kyrka och speciellt tidiga julmorgnar.

– I januari i år fick jag också vara med i ”Valtiottomien kansojen musiikkia” i Lovisa kyrka. Det var en konsert med musik från länder som inte är stater, såsom Palestina och Katalonien. Konserten var dramatisk med fin ljusscenografi och mycket publik. Nu efteråt med pandemiutmaningar känns den konserten på något sätt förebådande. Coronan var då bara en aning men efteråt tänker man att det är på något sätt apokalyptiskt när vi är tvugna att stänga gränserna och man blir ganska hjälplös. Vad är gräser för något när man strider mot ett virus? Vad är gränser överhuvud taget?

Vad är din favoritgenre?

– Klassiskt, för evigt! Den genren innehåller allt. Och om jag ska nämna kompositörer så är det Bach, och sedan Mozart.

– Jag gillar också jazz mycket, från 1950- och 60-talet. Men jazz spelar jag inte själv tyvärr.

Vad gör musiken för oss?

– Oj oj … Allt! Den ger glädje, tröst, styrka. Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik. Och jag är otroligt glad över att jag själv kan bidra.

Hur ser hösten ut för dig?

– Man är ganska försiktig just nu och vi har bestämt att låta två stora konsertprojekt vara tills läget är lite klarare. Jag har mycket mindre att göra under hösten men det ger mera utrymme att öva och utveckla andra saker.

Ulrika Hansson

Kolumn. "När jag var barn var dödgrävarna stämplade som särlingar." 17.3.2021 kl. 19:02

korsholm. Emilia Kontunen har själv blivit mamma, och vet vilken känslig och stor händelse det är. – Jag har tänkt på att Maria åkte bort och inte hade sin familj och sina vänner nära sig i en sårbar situation. 17.3.2021 kl. 18:57

Åbo. Åbo svenska församling introducerar 
dialogpausen – ett nytt sätt att diskutera. Veckans ämne är ”vatten” – något vi alla har en relation till. – Dialogen blir både en relation och en process, säger Maria Björkgren-Vikström. 16.3.2021 kl. 13:23

Nagu. Yngve Lindqvist brinner för att Naguborna ska känna att det är nära till kyrkan. Sedan 90-talet har han som förtroendevald bevakat hemortens intressen. 4.3.2021 kl. 16:22

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

jomala. I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat. 3.3.2021 kl. 16:20

MALAX-PETALAX . Både Malax och Petalax församlingar är skogsägare, vilket innebär ett välkommet extra ben att stå på ekonomiskt sett. 2.3.2021 kl. 13:55

Kolumn. Känner du dig vilsen ibland? Tycker du att vägen i livet känns krokig och snårig? Har du tappat fokus eller glädjen? 2.3.2021 kl. 13:44

NÄRPES . Anders Wenman är aktiv i kyrkofullmäktige och verksamhetsrådet i Närpes församling. Han vill att alla ska få känna sig välkomna i församlingen. 2.3.2021 kl. 13:36

Kolumn. Under en vandring i skogen kom jag att fundera en del på allt det negativa vi matats med under den senaste tiden. Det är inte bara viruset som tär på våra själar utan också alla de nyheter som irriterar och som tenderar att stjäla vår glädje och vårt livsmod i den här tiden. Stormakternas kamp, unga mänskor som gör varandra så illa att liv släcks, listan kunde göras lång. 3.3.2021 kl. 05:59

pedersöre. I dagklubben, under fyra timmar två dagar i veckan får femåriga Max umgås med kompisar och höra om Jesus. Där trivs han. 3.3.2021 kl. 06:00

Replot. Landskapsfotografering och andakt hör ihop i Anders Jorulfs liv. Han är rikssvensk, men han återvänder alltid till Replots unika solnedgångar – och sin ungdomskärlek i Vasa. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Vi har månat om varandra, visat omsorg om och hjälpt varandra." 3.3.2021 kl. 00:00

Borgå. Kerstin Vikström slutar aldrig att förundras över hur tron bär de människor som lever i svårigheter. Frivilligarbete har alltid varit en livsstil för henne. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Jag har otaliga gånger försökt hålla butiksköpta örter vid liv, men de dör på två, tre dagar." 3.3.2021 kl. 00:00