Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

När varje andetag är rent liv

Kolumn.

Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar.

18.6.2020 kl. 13:42

Denna sommar cyklar jag mer än jag någonsin tidigare gjort. Dels har jag en ny cykel, dels en ny arbetsplats. Och arbetet är beläget på precis lagom cykelavstånd hemifrån – på endast femton minuter rör jag mig från punkt A till punkt B.

Dofterna jag hinner dra in under denna kvart är otaliga. Det doftar gräs, sommarblåst, hägg; ibland lite sjö om vinden ligger rätt. Björkarna doftar finfränt, barrträden mörkt, mustigt, allvarligt. Förbi begravningsplatsen cyklar jag längs en väg av stampad sand, och sanden doftar, dikesrenen doftar, där är hundlokor, deras dröjande, dova doft.

Vissa morgnar är luften fuktig av dimstråk och det känns som om jag får i mig komprimerad natur i nästan flytande form. Varje andetag är rent liv. Jag andas grönska och kraft, en näring som är så djupt välgörande att jag inte kan annat än känna lycka, oberoende av vilken min ursprungliga sinnesstämning var. Andra morgnar får dofterna mig att omedelbart kastas bakåt i tiden till vissa speciella händelser, och jag parkerar cykeln på jobbet med känslan av att ha lyckats nå något som sedan länge är förgånget. En hastig fläkt av liljekonvaljer – jag är tillbaka i kvällen före min brors student 1984, då faster Lotten kom från skogen med mängder av parfymdoftande liljekonvaljbuketter. Jag minns mina knästrumpor. Den exceptionella värmen. Att potatisen redan växte i landen. Jag inte bara minns; jag återupplever.

Jag är tacksam för att bo i ett land där ingen behöver söka sig långt bort från hemmet för att andas friskt. Jag är tacksam för att sommaren är tillgänglig för oss alla, trots att mycket annat just nu är bortom begränsningar och möjligheter. Jag är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar; jag är tacksam för att den dagliga cykelrutten är så mycket mer än bara en nödvändig förflyttning. Sommaren är en gåva. Tack, Gud, för en sådan användbar present – jag önskar mig inget mer.

Johanna Boholm-Saarinen är författare och medarbetare på begravningsbyrå.

Johanna Boholm-Saarinen

korsholm. Mats Björklund växte upp i Jeussen i Kronoby. Han är äldst av fyra syskon, van vid att ta ansvar. I april blir han kyrkoherde i Korsholm. 17.3.2021 kl. 19:07

Kolumn. "När jag var barn var dödgrävarna stämplade som särlingar." 17.3.2021 kl. 19:02

korsholm. Emilia Kontunen har själv blivit mamma, och vet vilken känslig och stor händelse det är. – Jag har tänkt på att Maria åkte bort och inte hade sin familj och sina vänner nära sig i en sårbar situation. 17.3.2021 kl. 18:57

Åbo. Åbo svenska församling introducerar 
dialogpausen – ett nytt sätt att diskutera. Veckans ämne är ”vatten” – något vi alla har en relation till. – Dialogen blir både en relation och en process, säger Maria Björkgren-Vikström. 16.3.2021 kl. 13:23

Nagu. Yngve Lindqvist brinner för att Naguborna ska känna att det är nära till kyrkan. Sedan 90-talet har han som förtroendevald bevakat hemortens intressen. 4.3.2021 kl. 16:22

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

jomala. I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat. 3.3.2021 kl. 16:20

MALAX-PETALAX . Både Malax och Petalax församlingar är skogsägare, vilket innebär ett välkommet extra ben att stå på ekonomiskt sett. 2.3.2021 kl. 13:55

Kolumn. Känner du dig vilsen ibland? Tycker du att vägen i livet känns krokig och snårig? Har du tappat fokus eller glädjen? 2.3.2021 kl. 13:44

NÄRPES . Anders Wenman är aktiv i kyrkofullmäktige och verksamhetsrådet i Närpes församling. Han vill att alla ska få känna sig välkomna i församlingen. 2.3.2021 kl. 13:36

Kolumn. Under en vandring i skogen kom jag att fundera en del på allt det negativa vi matats med under den senaste tiden. Det är inte bara viruset som tär på våra själar utan också alla de nyheter som irriterar och som tenderar att stjäla vår glädje och vårt livsmod i den här tiden. Stormakternas kamp, unga mänskor som gör varandra så illa att liv släcks, listan kunde göras lång. 3.3.2021 kl. 05:59

pedersöre. I dagklubben, under fyra timmar två dagar i veckan får femåriga Max umgås med kompisar och höra om Jesus. Där trivs han. 3.3.2021 kl. 06:00

Replot. Landskapsfotografering och andakt hör ihop i Anders Jorulfs liv. Han är rikssvensk, men han återvänder alltid till Replots unika solnedgångar – och sin ungdomskärlek i Vasa. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Vi har månat om varandra, visat omsorg om och hjälpt varandra." 3.3.2021 kl. 00:00

Borgå. Kerstin Vikström slutar aldrig att förundras över hur tron bär de människor som lever i svårigheter. Frivilligarbete har alltid varit en livsstil för henne. 3.3.2021 kl. 00:00

Mest läst