Anne Hätönen är glad över att hon som kantor verkligen har behövts i de svenska församlingarna.

Ny kantor: Det var det här jag ville göra

Borgå.

Hon är en musikälskare med trippelexamen, en nordist och språkälskare. Anne Hätönen är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

19.5.2020 kl. 10:16

När Anne Hätönen får frågan om vem hon är svarar hon:

– Det är en svår fråga. Jag vet aldrig vad jag ska svara. Jag försöker ta reda på vem jag är.

Hon är musikpedagog, har en examen i musikvetenskap och i kyrkomusik. Hon är född i Huittinen i en helfinsk familj, men talar svenska flytande.

– När jag studerade musikvetenskap i Åbo bodde jag med två österbottningar, från Vasa och Närpes. Det var så jag lärde mig svenska, säger hon och skrattar.

– Jag bestämde mig redan i början för att jag vill lära mig. Man lär sig när man lyssnar och talar.

Under sina studier vikarierade hon som kantor ibland.

– Det var då jag kände att det egentligen är det här jag borde göra.

Hon har därför också en examen i kyrkomusik från Sibeliusakademin.

– Kantorsyrket är så mångsidigt, och det finns oändliga möjligheter att utveckla sig och lära sig något nytt. Det finns så många dimensioner både musikaliskt och i kyrkans tradition. Det upplever jag som det bästa med det här jobbet.

FOTO: TIIA SAARI

– Man spelar orgel i gudstjänster och under förrättningar, sjunger, leder körer och planerar konserter. Och i Borgå stift finns också många gemensamma satsningar, såsom kyrkomusikfester.

På svenskt håll finns också ett stort behov av kyrkomusiker.

– Jag känner att jag faktiskt behövs.


Erfarenhet från många församlingar

Anne Hätönen känner sig inte speciellt nervös inför sitt nya ordinarie jobb i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hon har vikarierat i ett tiotal församlingar i stiftet, däribland också en sommar i Borgå domkyrkoförsamling.

– Jag är så van vid att börja i en ny församling, så det känns inte nervöst. Jag vet ungefär hur det går till. Men det som förstås är krångligt är att börja nu när livet ser ut som det gör på grund av coronaviruset, det är väldigt speciella tider.

När körer och andakter inte hålls i vanlig ordning ser hon det som viktigt att hålla sig frisk för att kunna sköta de lagstadgade uppgifterna, att spela under gudstjänster och förrättningar.

– Det är också svårt att veta hur mycket alternativ verksamhet man ska starta när vi inte vet hur långvarig den här undantagstiden blir.

Musiken är både ett yrke och ett fritidsintresse för Anne Hätönen. Hon gillar att motionera, och hennes specialintresse är nordiska språk.

– Jag skulle gärna lära mig isländska. Min hemliga talang är att jag kan prata danska. Jag studerade en termin i Danmark och ville inte prata engelska. Det visade sig att de förstod finlandssvenska jättebra.

Ulrika Hansson

korsholm. Ungdomsarbetsledaren fick friska upp sina videoredigeringskunskaper och prästerna lära sig tala till en församling de inte kan se. De nya erfarenheterna kan användas också när vardagen normaliseras. 6.5.2020 kl. 09:40

korsholm. Hur ser barnens dagar ut när dagklubbarna har paus och skolorna är stängda? Barnledarna Henna Lundström och Sanna Saarela talade med familjen Nyström och frågade hur det går där hemma. 6.5.2020 kl. 09:35

Kristinestad. ”Det här halvåret har nog varit det bäst jag gjort. Jag har fått tillbringa så mycket tid med Gud och fördjupas ännu mera i min relation till honom.” 6.5.2020 kl. 09:27

malax. När två unga pojkar stiger in på sjömansförmedlingen i Göteborg blir det början på en karriär som tagit Wilhelm Bonn över Atlanten, till Australien, Indonesien, Japan, Brasilien och runt Afrikas spets. Men berättelsen får slagsida om han utelämnar det som gett hans liv nytt innehåll, hopp och förtröstan. 6.5.2020 kl. 09:18

Kolumn. I tider av karantän, social distansering, permitteringar, världsoro och stora förändringar söker vi oss gärna ut i naturen, i Guds skapelse. Vandringslederna används flitigt och solnedgångarna har tiotals åskådare. Familjerna söker sig till sina fritidsbostäder. 4.5.2020 kl. 16:17

Larsmo. Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001. 5.5.2020 kl. 01:00

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12