Solveig Pått hoppas att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

Hur överbrygger vi den digital klyftan?

Solf.

Vi måste se dem som inte är med, säger Solveig Pått. När vi inte kan mötas ansikte mot ansikte hittas nya alternativ och lösningar, men hur blir det med dem som inte är digitala?

20.5.2020 kl. 08:31

Solveig Pått är medlem i församlingsrådet i Solf. Hon vill att vi kommer ihåg de människor som stängs ute när samhälle och kyrka blir digitala.

– De är många, många fler än man tror. Och det beror på olika saker.

Någon kan inte tekniken, andra har inte tillgång till de senaste apparaterna av ekonomiska skäl, eller för att de inte vill vara del i en slit-och-släng-kultur.

– Det finns olika anledningar till att folk inte är digitala.

Vi tänker oss lätt att alla idag har internet i sin smarttelefon. Men på en del områden, som där Solveig Pått bor med sin mamma, är täckningen bristfällig och att gräva ner bredband skulle kosta stora summor.

När samhället och kyrkan satsar på digitala lösningar kan budskapet som förmedlas bli att de som inte kan ta del av dem är andra klassens människor.

– Det är väldigt illa att alla inte har tillgång till allt. Speciellt i de här tiderna när församlingen har en väldigt viktig uppgift i att finnas till – speciellt för de äldre och de som känner sig oroliga.

Vi har mycket jobb framför oss

När Solfs församlingen funderade på hur de skulle få ut gudstjänsterna i coronatider var Facebook den första lösningen. Då frågade Solveig Pått: kunde man inte också sända dem i när-tv, som andra församlingar gjort? Nu har församlingen gjort ett försök att på det här sättet nå ut till lite fler.

Därtill håller diakonin kontakt med äldre församlingsbor per telefon. Efter gudstjänsterna hålls kyrkan öppen och det finns en präst på plats för de som vill komma och diskutera.

– Vi har mycket jobb framför oss för att nå alla.

Kanske man kunde ordna digikurser också i församlingens regi? slänger Solveig Pått fram.

Samhället blir överlag allt mer digitalt: de senaste nyheterna finns på nätet, alla slags bankärenden sköts lättast där.

– Jag har försökt fundera: Hur hjälper man? Jag hoppas att det också är någon annan som funderar likadant.

Nu när problemet kommit upp till ytan hoppas hon att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

– Jag vill ju inte säga sluta, för jag tycker att det är bra att man hittar de här alternativa sätten att nå ut med en gudstjänst, med barnverksamhet.

"Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på."

Saknar sin hemförsamling

När Solveig Pått talar med äldre släktingar och bekanta om vad de saknar mest är det att träffa andra människor – kanske bara sitta i samma kyrkbänk, delta i en grupp.

– De var några som sa: tänk att jag aldrig trodde att jag skulle sakna det här så mycket.

Många över 70 som varit aktiva frivilliga i sin församling tvingas nu stanna hemma. Och människor som bor på äldreboenden, för vilka ett besök från till exempel diakonin kunnat vara en ljusglimt i tillvaron, får inte ta emot någon.

– Vi som kan och vill, vi ska ta upp telefonluren lite oftare och ringa och prata, som vän och medmänniska. Det hjälper mycket, säger Solveig Pått.

Hon har flera gånger tänkt på orden som hon hörde i en gudstjänst nyligen: ”Har du någon som ber för dig?”

– Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på. Det känns så befriande och skönt att ta en stund och be, småprata med Gud en stund. Och vi kan alla be för varandra och bry oss om varandra en smula.

Emelie Wikblad

MALAX . Leif Tast vill vara ett stöd för människor omkring sig. I församlingen önskar han sig låga trösklar. 14.4.2021 kl. 10:14

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30

Kolumn. Många var i början tveksamma till de nya streamade lösningarna, de kunde väl inte ersätta en traditionell gudstjänst? 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Våren för med sig stora förändringar i Solfs församling. Att många som jobbat i församlingen går vidare till annat innebär utmaningar, men församlingsrådet ser också möjligheter. 14.4.2021 kl. 08:30

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Kolumn. Jag har levt med psykisk ohälsa nästan hela mitt liv. Idag kan jag säga att jag mår bra, men tyvärr är det många som inte gör det. 31.3.2021 kl. 13:51

NÄRPES . – Det har varit tacksamt att jobba i ett team som fått saker och ting att hända, säger Olav Sjögård. 31.3.2021 kl. 13:41

Kolumn. En gång är ingen gång – två gånger är en vana, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling. 31.3.2021 kl. 11:12

mariehamn. Vill man påverka måste man ställa upp och gå med, säger Julia Birney. Hon är första kvinnan som axlar posten som ordförande för kyrkofullmäktige i Mariehamn. 31.3.2021 kl. 11:09